Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingar borda helt och hållet utestängas från Söderhafvet, så
framlade han öppet i ofvan citerade bref sina invändningar mot de åt
fransmännen beviljade förmånerna. Däraf skulle enligt hans
förmenande följa, att den spanska kronans tullinkomster skulle
förminskas, att handeln med galeonerna blefve ruinerad, att
främlingarna skulle i Europa sprida kunskap om att de sydamerikanska
hamnstäderna vore illa försvarade och därför lätt kunde
öfver-rumplas och plundras, och slutligen att fara skulle uppstå för den
romersk-katolska religionens renhet genom införande af kätteri,
särskildt bland de lättrogna och okunniga infödingarna, ty med
de franska fartygen följde många »luterska och kalvinistiska
holländare». Med icke ringa tillfredsställelse berättar corregidoren,
att han lyckats uppspana två sådana, som rymt från fransmännen,
»och sedan jag blottat en sådan öfverhängande fara», tillägger
han, »remitterade jag dem genast till ett kollegium af jesuitfäder
för att erhålla religionsundervisning, ehuru med ringa hopp att
de skulle afsvärja sina irrläror».
Men det var långt ifrån, att dylika åsikter voro allmänna
hos koloniemas styresmän; dessa funno snart, att den franska
handeln, just till följd af förbuden, kunde användas till den mest
inbringande inkomstkälla. Frestelsen att se genom fingrarna med
smuggleriet blef äfven af den anledningen oemotståndlig, att till
följd af afbrotten i den regelbundna galeon trafik en en tryckande
brist på europeiska varor uppstått i Peru och än mer i det
af-lägsnare Chile. Själfva den högste styresmannen i dessa länder,
vicekonungen conde de Monclova, fann sig häraf nödsakad att
trotsa förbuden och tillåta de franska fartygen att drifva handel
mot er läggande, i tull, af 5 % å de införda varornas värde. I
sådan afgift skall ensamt ett af skeppen, »le Joseph», hafva betalat
53,000 piaster, men detta berodde därpå, att det afsatte sina varor
omedelbart under vicekonungens ögon i Callao, då däremot de båda
öfriga skeppen, som uppsökt mera undangömda handelsplatser,
sluppo undan med väsentligt lindrigare kostnad.
Den 22 sept. 1704 anträdde eskadern hemvägen från Callao.
Från de spanska myndigheternas sida ansågo sig fransmännen
hafva rönt all möjlig uppmuntran — beslaget i Concepcion var
för obetydligt att tagas med i räkningen — men i hemlandet
väntade dem ett mottagande, som lätteligen kunnat tillintetgöra
hela vinsten på företaget.
Innan jag ingår härpå, vill jag redogöra för hvad som är
kändt angående ett par andra samtida färder till Söderhafvet,
helst som de bekanta data, hämtade ur ett engelskt arbete, ej
Ymer. /.?. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
