Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säga: f arrivai à point nommé, såsom herr Frezier, hvilken väl
kan vara en skicklig ingeniör, men som för visso är en mycket
dålig pilot.»
Det personliga utfall, som ligger i de sista citerade orden,
kan i detta sammanhang förtjäna en förklaring, enär det vittnar
om en litterär fejd, hvilken i väsentlig mån rörde sig om nautiska
ting och därför bidrager att belysa förhållanden, som äro så vidt
skilda från de nuvarande.
I det föregående har jag flera gånger haft anledning att
citera den franske ingeniörofficeren Amédée François Frezier.
Berättelsen om hans resa, till hvilken vi skola återkomma vid dess
plats i den kronologiska följden, utgafs år 1716, alltså två år
efter det pater Feuillée öfverlämnat de båda första banden af
sitt reseverk åt allmänheten. Mot detta senare, särskildt mot
tillförlitligheten af några däri intagna plankartor af hamnar och
städer, tillät sig Frezier att rikta några i mycket hofsamma ordalag
framställda anmärkningar, ja han har t. o. m. varit angelägen om
att uppsöka ursäkter för de påpekade felen. Men denna kritik
föll ej Feuillée i smaken; till den år 1725 utkomna tredje delen
af sin Journal har han fogat ett företal på 39 täta kvartsidor,
som uteslutande sysselsätter sig med Frezier. Denne, som
förklaras för en obillig och okunnig anmärkare, nagelfar es här på
ett sätt, som vittnar så väl om sårad egenkärlek som om
prästerlig förtrytelse öfver den vanvördnad mot det heliga, som Frezier
ådagalagt, då han framdragit exempel på peruanernas krassa
helgondyrkan. Visserligen hade ingen af Freziers anmärkningar
drabbat Feuillée såsom astronomisk iakttagare, men då denne
icke fann sig tillräckligt uppskattad i det, hvarom han ansåg sig
framfor allt hafva inlagt förtjänst, så finner han anledning att
hos sin motståndare uppleta allt, som kan vittna om obekantskap
med hithörande ämnen. Frezier får således redan i början
uppbära sådana tillmälen som »pilote sans étude, observateur sans
instruments», han tillfrågas ironiskt om han tror, att en annan
måne lyser på det södra halfklotet än på det norra, och han
anses behöfva upplysning om så elementära saker som hvad
longi-tud är.
Svaret på denna skarpa, helt säkert i allmänhet oberättigade
kritik lät länge vänta på sig. Först år 1727 utgaf Frezier, som
pris hauteur par un tems fin.» Efter att ha bevisat, att felet måste blifVa större,
tillägger författaren: >11 me semble qu’on pent conclnre de cette expérience que les
pilotes se servent de leur arbalestrille pour observer la hantenr à pen près comme
on fait d’nn mauvais fnsil pour tirer an blanc.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
