- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
117

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varit frånvarande på en sjuårig kommendering till Santo Domingo,
sin vederläggning i form af en särskild bok.1 * * * * * * Här få nu så väl
Feuillées »reflexioner» som dennes »journal» undergå en lika sträng
räfst som den han själf anställt med sin motståndare. Vi förbigå
emellertid hvad de båda antagonisterna hade att säga hvarandra
om indianernas religion, om formen på vissa växters blad, om
pinguinernas fjädrar, om sockerkvarnarnas konstruktion, det
spanska prästerskapets seder m. m., för att endast framhålla de
viktigaste af de nautiska tvistefrågorna.

Att Frezier blifvit kallad »en pilot utan kunskaper, en
observatör utan instrumenter», gick honom uppenbarligen hårdt till
sinnes. Visserligen hade han icke genomgått någon
navigationsskola, men redan i colleget hade han skrifvit uppsatser i
navigation och astronomi, och för att ytterligare förkofra sig häri hade
han på sin resa medfört den italienske jesuiten Ricciolis båda
arbeten Almagestum och Astronomia reformata. Ehuru man kan
undra öfver hans val af astronomisk litteratur — Riccioli
bekämpade ännu på 1660-talet den Kopernikanska läran — må man
dock medgifva, att han hade anspråk på att anses för mera lärd
än piloterna i allmänhet.

Beskyllningen för brist på instrumenter tillbakavisar Frezier
med en uppräkning af sin instrumentala utrustning; vi få alltså
veta, att han var försedd med ett utmärkt nivelleringsinstrument
(un beau et bon graphomètre), en land t mätarekedja, en
fickkom-pass, ett vattenpass, en »arbalestrille» och ett cirkelbestick,
hvar-förutom han hade tillgång till de på fartyget befintliga
instrumenten. Att det häraf framgår, att jakobsstafven (arbalestrille)
ännu på 1700-talet var i praktiskt bruk, förtjänar framhållas,
enär en af nutidens förnämsta författare i nautikens historia,
professor Eugen Gelcich, framställt en motsatt åsikt.*

»Hvad som mest förargat mig», säger Feuillée, »hos författaren
till Voyage de la mer du Sud är, att han litar så fast på sitt
bestick.» Då Frezier ett par gånger vid ankomsten till land säger
sig hafva funnit besticket fullt öfverens med sjökortet,8 så ser
FeuiUée häri ett ringaktande af de mödosamma astronomiska ar-

1 Réponse à la préface critique du livre intitulé: Journal des observations

physiques, mathématiques et botaniques du R. P. Feuillée, contre la Relation

du voyage de la Mer du Sud de M. Frezier. Paris 1727. 64 s. 4:o.

* Han säger: »So müssen wir also ans Allem schliessen, dass der Jakobsstab

zur Zeit der grossen Länderentdecknngen nicht in Verwendung stand. Auch später

herrschte er nur ganz kurze Zeit in der Nautik» (Hamb. Festschrift, Bd 1, s. 51).

9 >11 arriva à point nommé».

Tmer. 13. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free