Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gäfves sökt åt sig utverka tillstånd att handla med hvem som
helst, ty detta, som på hans tid ännu kunde medgifvas,1 ansågs
naturligtvis mest fördelaktigt. Dock borde man se till, att ej
hoppo stiliserade tillståndet så, att främlingarna finge handla blott
med »hederligai köpmän, ty i sådant fall blefve mandarinen själf
domare häröfver, och man kunde vara viss om att hlott få med
kanaljer att göra.
Detta goda råd, jämte många andra, gifves af en samtida till
våra franska resande, engelsmannen Charles Lockter. Han besökte
Kanton år 1704 och ger oss i sitt arbete om den ostindiska handeln* *
en liflig bild af det system af inbördes misstro och bedrägeri, som
rådde vid beröringen mellan de europeiska och kinesiska
köpmännen. Till tolkar borde man helst antaga enfaldiga karlar, som
ej förstodo att dölja egna och kamraternas skälmstycken, för falska
vågar och vikter borde man väl taga sig i akt, ja ej ens tillåta
kineserna att väga med de europeiska vågarna, ty ofta passade
de på att fästa en bit vax under den ena vågskålen; ej heller
borde man tillåta dem att emballera varor utan sträng uppsikt,
ty det hade förekommit, att färdigpackade kistor blifvit utbytta
mot andra, förvillande lika de riktiga i storlek och utseende samt
med eftergjorda märken och sigill. Alla varor måste undersökas,
vägas och mätas på det noggrannaste, och ändå kunde man vara
viss att ofta blifva bedragen af kinesernas list och utomordentliga
förställningsförmåga. Men de europeiska köpmännen bjödo också
till att ej stå efter sina kinesiska yrkesbröder i dylika ting.
Lockyers bok är en god handledning i hvarjehanda handelsknep.
Skeppsbåtarna borde inredas med hemliga rum för att kunna smuggla
silfver, hoppons underhafvande skulle mutas för att stå på
euro-peernas sida; dryckesvaror, musik och framför allt goda ord, som
här är liktydigt med lögner, borde man aldrig spara på — »ty
de kosta ingenting och äro något, som man väl kan vara af med».
Skildraren af »Saint Antoines» resa är visserligen icke så
mångordig om allt detta, men vi finna af hans berättelse, att man å
ömse sidor på bästa sätt sökt öfverlista hvarandra. M. Frondat
hade mot en hederlig present lyckats åt sig utverka frihet från
tullvisitation, då han i sin egen båt med hissad flagg färdades
mellan fartyget och faktoriet, men presentens värde, säger Moirie,
1 Rättigheten att handla med earopeerna inskränktes år 1759 till ett slags
bolag af elfva köpmän i Kanton. Se: M. de Guignes, Voyages å Peking ... T. 3,
Paris 1808, s. 201.
* An account of the trade in India: containing Bules for. good govemment
in Trade, Price Courants, and Tables, London 1711.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
