Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lidande sina fredliga yrken ock sluta sig till missdådarnes skaror ;
det har inträffat år, säger Moirie, då ända till 40,000 personer af
denna anledning dragit omkring i landet plundrande och
brandskattande. Detta är en följd af en förvänd lagstiftning, tillägger
han, ty om folket hade lof att utflytta ur landet, så skulle
folkökningen ej blifva så stor, och de, som stannade kvar, skulle kunna
lefva bättre — ett rätt märkligt yttrande på en tid, då i Europa
emigration ansågs för staterna skadlig och för den enskilde
flerstädes, liksom i Kina, var belagd med strängt straff*
Författaren öfvergår därefter till en skildring af folket och
dess karakter. »Kineserna äro storväxta och mörkhyade. Deras
klädsel gör, att de förefalla högtidliga och stolta, men i själfva
verket äro de fega pultroner, och de uppträda alltid med buller
och bång långt öfver höfvan. De äro artiga, beräknande och mycket
intelligenta samt gå alltid till botten med hvad de företaga sig.
Men dessa goda egenskaper uppvägas af en mängd särdeles dåliga:
de äro beryktade som drinkare, storspelare och mästertjufvar samt
ådagalägga en hög grad af sinnlighet, hvarför de ej blygas, men
som hos främlingen väcker svår anstöt. Dueller bland
mandarinerna äro okända, ej heller ser man någon öppen träta, såsom
bland officerare i Europa; det är ovärdigt en bildad man att slåss,
men de gömma en oförrätt i sitt minne, tills stunden kommer att
hämnas genom att beröfva ovännen hans egendom eller utverka
hans afsättning — voilà leur politique!»
Vidare beskrifves folkets klädedräkt så väl sommar som vinter,
ute och hemma. I sammanhang härmed få vi höra talas om de
rakade hufvudena med sina hårpiskor och kvinnornas små fötter
och vacklande gång. Det täcka könet i Elina har ej tilltalat
rese-beskrifvaren. Han finner kvinnorna fula; visserligen hafva de
hvit hy och ganska vacker mun, men deras ansikten äro fadda
och uttryckslösa. Vackrare äro de tatariska kvinnorna, hvilkas
fötter ej hoppressas i barndomen och som hafva frihet att gå ute
på gatorna lika väl som männen. Den åt kvinnofrågan egnade
delen af berättelsen — hvari äfven afhandlas den legitima hustruns
ställning, månggiftet och barnens förhållande i en familj med flera
mödrar — afslutas med tillägget: »il faut scavoir que toutes les
femmes portent des culotes ny plus ny moins que les hommes.»
Om landets styrelse och författning har Moirie uppenbarligen
förvärfvat sig endast ytliga kunskaper. Han vet, att kejsarens
person hålles så högt i vördnad, att man ej ens vågar nämna hans
namn, att man kastar sig till jorden, då man lyssnar till hans
skrifvelser och intager samma vördnadsfulla ställning, då man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
