Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilkas ursprung intet är kändt.1 Mera genomgripande nyheter
datera sig först från seklets sista årtionde. Under tiden hade,
såsom förut i detta arbete omtalats, Urdaneta visat vägen från
väster till öster öfver Stilla oceanens norra del och den
regelbundna galeontrafiken mellan Filippinerna och Mexico blifvit
upprättad. En närmare kännedom om de häraf berörda farvattnen
hade alltså vunnits, och vi äga ännu i behåll flere reseberättelser,
bvaraf vi kunna bedöma, på hvilken ståndpunkt denna kännedom
vid nämnda tid befann sig. Om nya landupptäckter tiga
emellertid dessa berättelser nästan helt och hållet.
De källor,2 enligt hvilka James Burney redogjort för
Urda-netas färd, omförmäla, att denne afseglat från Zebu den 1 juni
1565, berört Ladronerna och vidare fått den japanska kusten i
sikte vid 36r n. lat.; sedan man nått upp till 43c lat., afslutades
fården lyckligt i Acapulco d. 8. okt. s. å. Efter det Burney utgaf
sitt utmärkta arbete, har emellertid blifvit publicerad en utförlig,
under samma resa dag för dag hållen loggbok af piloten Rodrioo
de Espinosa,3 som innehåller från ofvanstående väsentligt afvikande
uppgifter, hvilkas tillförlitlighet icke kan ifrågasättas. Enligt
denna loggbok var det enda land som sågs, från det man lämnat
Filippinerna d. 1 juni till dess, den 18 sept., en ö vid den
cali-forniska kusten4 kom i sikte, en klippa liknande en båt för ankar,5 6
hvars läge antogs vara vid 20° lat., 240 leguas ONO om Kap
Espiritu Santo. Detta sammanträffar så nära som möjligt med
det ofvannämnda Abreojos-refvet. Möjligen är det från denna resa
som dess namn »Parece vela» på en del äldre kartor härstammar,
1 Se flg. 15 här ofvan. — Samma namn förekomma äfven på Ortelii T artaria
(1591?), där vi dock i st. f. Laniem läsa Lanieni. Siebold antar detta vara det pä
»nare kartor uppträdande La Mira (Qeschichtl. TJbers. s. 93), hvarför dock intet
*ns&t skäl än namnlikheten kan anföras. Att Camira pä dessa kartor är en
fel-ftktig dubbelform af La Mira är däremot uppenbart; se det nedan utförligare
om-Made An8on’ska sjökortet.
* Fray Gaspab de San Augustin, Conquista de las Islas Philipinas, Madrid
1^98; Grtjalva, Historia de la Orden de S. Augustin en la Nueva Espaha, Mexico
1624. Dessa arbeten hafva ej för mig varit tillgängliga. Jfr Burney, A chronol.
hist P- 1, Lond. 1803, s. 269-270.
* Se: Coleccion de docum. inéd. de Ultramar, Ser. 2: T. 2, Madrid 1886,
a 427—45$. I Archivo de Indias i Sevilla, där detta viktiga dokument förvaras,
tinnes också en annan loggbok från samma resa, förd af öfverpiloten Esteban
Rodbiguez, men oafslutad. enär han afled ombord d. 27 sept. 1565 (anf. st. s. 456 not. 2).
* Denna, som kallades la Deseada, »den efterlängtade», och hvars läge bestämdes
ull 30® 45’ iat ’ ^ helt visst ön San Clemente, tillhörande den nuvarande unions-
rtaten California.
6 »Parescia un barco questaba surto» (anf. st. s. 434).
/.y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
