- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
182

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ehuru hvarken detta eller något annat namn omförmäles i den
ifrågavarande berättelsen.1 Af densamma framgår ock, att den
högsta polhöjd som nåddes (den 4 sept.) var 39° 30’, hvilken
uppgift, skiljaktig från den ofvan anförda, så mycket mindre kan
dragas i tvifvelsmål, som den är högtidligen bekräftad i
samstämmande deklarationer, hvilka på begäran af kaptenen, Felipb de
Salzedo, afgåfvos af fartygets båda piloter och dess »contramaestre»,
Francisco de Astigarribia.2

Det torde visserligen icke böra betviflas, att äran af att hafva
anvisat vägen öfver Stilla oceanens norra del tillkommer pater
Urdaneta, men skeppet »San Pedro», på hvilket han gjorde denna
resa, var dock icke det första som från Filippinerna uppnådde
Mexico. Den eskader, hvarmed Miguel Lopez de Legazpi,
Filippinernas eröfrare, den 19 nov. 1564 lämnade Puerto de Navidad
på Mexicos västkust, räknade, utom det nyssnämnda »San Pedro»
samt öfriga skepp, äfven ett mindre fartyg, en s. k. patache, vid
namn »San Lucas» under befäl af don Alonso de Arellano. Redan
tio dagar efter resans början skilde sig denne från den öfriga
eskadern — hindrad af storm, såsom han själf påstår, från att
hålla den föreskrifna kursen — enligt öfverbefälhafvarens mening
däremot, af viken på grund af öfverlagdt förräderi. Äfven han
uppnådde Filippinerna, föregaf sig hafva där förgäfves letat efter
de öfriga skeppen och anträdde, sedan detta misslyckats, den 22
april 1565 återfärden till Mexico, dit han anlände den 9
påföljande augusti, alltså två månader före Urdaneta. Äfven under
denna färd sågs endast en enda liten klippa (peftol) vid 31J
lat. Kaptenen säger, att den liknade ett litet hus och var så

1 »Parece vela» betyder »Ser at som ett segel», ej, såsom Siebold förmenar,
det varnande ntropet »Berga segel!» I List of reported dangers (s. 36) säges, att
det härmed identiska Douglass reef liknar det barkade loggertseglet pä en båt (a
boat’s tanned Ing).

* Col. de docum. inéd. Ser. 2: T. 2, s. 457—460. I afseende å den andra fråga,
hvarom kaptenen begärde navigatörernas ntlåtande, eller om våglängden mellan Zebu
och Californien, varierade svaren mellan 1650 och 1740 leguas »de derecho camino»,
d. v. s. 5657 ä 5966 nant. min., en beräkning som visserligen med minst 1110 min.
understiger det verkliga afståndet, men som dock, om den uppmärksammats af
samtidens kartografer, knnnat föranleda en ganska väsentlig förbättring af världskartan.
Det synes egendomligt, att icke dessa deklarationer åtföljas äfven af pater
Urda-netas skriftliga ntlåtande öfver de förelagda frågorna, då han väl bör ha
representerat den största nautiska kunskapen ombord. Att han deltagit i färdens nautiska
ledning framgår endast på två ställen i den citerade loggboken, men att denna
ledning i hufvndsak ålegat honom synes af instruktionen för Legazpis expedition
(anf. arb. s. 190).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free