Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del kartort voro Rica de Oro och Rica de Plata, den förra belägen
vid 29°—31" lat. Hvarken dessa eller Isla del Armenio kunde
emellertid anträffas — man såg blott två obebodda öar vid omkr.
25’ lat. — ocb kaptenen uttalade som sin mening, ätt åtminstone
Rica de Oro ocb Rica de Plata icke existerade, utan endast på
grund af lösa hörsägner fått sin plats på kartorna.
Hvarifrån dessa nya sägner om öar rika på guld ocb silfver
ledde sitt ursprung är oss numera ej bekant, liksom de kartor,
hvarpå de först utlades, nu ej vidare existera. Det torde emellertid
icke vara osannolikt, att sägnerna, såsom i en senare tid uppgifvits,
härstammade från i Japan gängse folkföreställningar. Engelbert
Ksmpfer, hvars tvååriga vistelse i Japan, 1690—92, vi hafva att
tacka för den första utförliga ocb ännu värdefulla skildringen af
detta land, omtalar, att O. eller ONO. om den japanska provinsen
Osiu (37’—39° lat.) ligga på ett afstånd af minst 150 mil två öar,
åt hvilka japaneserna gifvit de prunkande namnen »Kinsima»,
guld-ön, ocb »Ginsima», silfverön, men bvilkas läge ocb beskaffenhet de
voro angelägna att hemlighålla för främlingar, särdeles för
euro-peer.1 Det säges äfven, att dessa öar skola ha varit utsatta på
japanesiska kartor, hvaraf kopior medfördes af Vries på hans
uedannämnda expedition.2
De misslyckade forskningarna efter guld- och silfveröarna
kunde icke förtaga tron på deras existens. Detta bekräftas genom
en utsago af Antonio de Morga, hvilken i sitt 1609 utgifna arbete
om Filippinerna3 utförligt redogör för sjöförbindelsen mellan dessa
öar och Mexico och därvid omtalar, att galeonerna, sedan de på
400 leguas afstånd från Filippinerna vid 24 lat. passerat de
nordligaste af Ladronerna, segla mellan tvenne öar, Rica de Oro och
Rica de Plata, belägna vid 38’ lat., men som sällan ses af
skeppsfolket och i hvilkas närhet råda häftiga stormar och svår kyla.
Måhända var det också de Morga, som sedan han utbytt sin
domarebefattning i Manila mot en liknande i Mexico, där väckte planerna
att uppsöka nämnda öar till nytt lif; åtminstone tillhörde han
den junta af »ansedda, tillförlitliga och i sjöväsendet erfarna män»,
som skulle närmare utstaka vägen för en expedition, som nu
sär-skildt utsändes i angifna syfte.
1 Kjemppbb, De beschryving van Japan, ’a Gravenh. & Amat. 1729, a. 49.
1 Se instruktionen för denna resa och förteckningen på de böcker och papper,
som medsändes såsom bilagor till densamma (Reize van M. O. Vries in 1643, uitg.
door P. A. Lbupe, Amat. 1858, a. 26 o. 33).
* The Philippine Islands at the close of the 16lh ccntury by A. de Morga,
transl. by Henry E. J. Stanley, Lond. Hakluyt Soc. 1868, s. 356.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
