Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och sjöfåglar — »que son señales precisas de tierra». Än en gång
uppsökte man högre breddgrader och ansträngde sig på allt sätt
för att finna de efterlängtade öarna, ty generalen ville ej
återvända utan säker kunskap om de existerade eller icke, men allt
var förgäfves. Slutligen började sjöfolket knota, och själfva
öfver-piloten förklarade, »att det icke funnes några dylika öar i hela
världen, att han gjort allt som stod i hans makt och mer än
vice-konungen befallt honom». Det oaktadt fortsattes seglingen ännu
några dagar under svår storm, som, sedan stormasten blifvit kapad
och allt som fanns på däcket kastadt öfver bord, tvang dem att
vända åter till Japan. Den 7 nov. inlöpte man åter i Urangava,
och då skeppet befanns odugligt att hålla sjön, byggdes här ett
nytt fartyg, hvarmed återresan till Mexico anträddes d. 27 okt.
1613. Äfven under denna återfärd gjordes några resultatlösa
försök att upptäcka guld- och silfveröarna;1 i januari 1614 anlände
expeditionen, efter mer än 21/2 års frånvaro, till Zacatula på Mexicos
västkust.
Att efter ett så grundligt misslyckande spaniorerna skalle
förlora lusten att söka efter de chimäriska öarna är ej att undra
på; tron på deras existens torde också under 1600-talet alltmer
hafva förbleknat, och i en från århundradets midt bevarad
underrättelse om Manila-galeonens färd säges uttryckligen, att denna,
från det man lämnat Filippinerna tills man närmade sig Nya
Spaniens kust, ej fick något land i sikte, med undantag
möjligen af de nordligaste i Ladronernas ökedja.2 Dock gick man
upp till 38° å 40" lat. och passerade alltså de breddgrader, där
de underbara öarna skulle vara belägna. Häraf torde man kunna
sluta, att Rica de Oro och Rica de Plata äfven förlorat sin plats
på de spanska sjökorten, och att, då vi senare se dem åter
uppträda på desamma, detta beror af nya inflytelser och ej har sin
grund i en oafbruten tradition från de tider, som hittills skildrats.
De af spaniorerna öfvergifna upptäcktsplanerna upptogos
emellertid af andra nationer, först af japaneserna. Den engelske
handelsagenten Richard Cocks berättar, att under hans besök vid
kejsar-hofvet den japanska amiralen ifrigt bemödat sig att förmå den
1 »No se halló nada en el golfo» (anf. st. s. 198); spaniorerna föreställde sig
Stilla oceanens norra del som en bnkt (golfo), bildad af Kinas och Norra Amerikas
sammanhängande kuststräckor — »sino las divide un angosto estrecho que llaman
de Anian» (Colección, T. 13, s. 546).
* Relation des isles Philipines faite par un religieux qui y a demeuré 18.
ans, s. 8, i Thevenot, Relation de divers voyages curieux, P. 2, Paris 1666.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
