Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig till godo åtskilliga af sina landsmäns egna iakttagelser skall
nedan närmare ådagaläggas, och att dessa under sina färder
an-vändt spanska kustbeskrifningar omtalas flerstädes i deras
journaler. Dylika beskrifningar (routiers) hafva också af dem blifvit
hemförda från Söderhafvet, och några sådana förvaras ännu i
Dépöt de la marine, ehuru de jag där sett icke beröra nämnda
hafs asiatiska sida.
Att till ledning för Manila-galeonernas färder funnits icke
blott sjökort, utan äfven utförliga seglingsanvisningar, är emellertid
ej endast ett antagande. En sådan har nämligen blifvit under
1700-talets förra hälft i tryck utgifven, och utan tvifvel var den
ej vid sitt framträdande ett nytt arbete, utan till väsentliga delar
en reproduktion af äldre, i handskrift förefintliga segelhandböcker.1 *
I James Burneys stora arbete8 refereras utförligt en 1734 i Manila
tryckt bok med titel Navigation especulativa y pratica, hvars
författare, Joseph Gonsalez Cabrera Bueno, var pilot på routen
mellan Filippinerna och Mexico. Om de listor på öar, som Burney
meddelat ur detta arbete, jämföras med Delisles karta, så framgår,
att öfverenssfämmelsen är så godt som fullständig. En blick på
de här nedan (sid. 213—215) meddelade tabellariska
sammanställningarna visar detta ovedersägligen, och troligen skulle med
tillgång till Cabrera Buenos eget arbete öfverensstämmelsen än
ytterligare kunna ådagaläggas. Enligt Burney3 har den spanska piloten
omtalat äfven Rica de Oro och Rica de Plata, hvilket antyder, att
tron på dessa öars existens åter börjat rotfästas.
Från Guillaume Delisles arbeten öfvergingo åtskilliga af de
här ifrågavarande öarna till senare kartverk; särskildt var detta
fallet med Rica de Oro och Rica de Plata, hvilka nu för lång tid
vunno fast fot på världskartan. Men under det att den franske
geografens inflytande på kartografien i denna del förbisetts af
nyare forskare, och spanska arbeten sådana som Cabrera Buenos
i Europa länge förblefvo okända, har en hufvudsaklig vikt fästats
vid en senare publicerad karta, hvilken ansetts som den egentliga
exponenten af de spanska piloternas kunskap om Stilla Oceanens
1 I den ntförliga litteraturförteckning, som åtföljer uppsatsen Les ties
Carolines par le colonel D. Francisco Cobllo y Quesada (Bulletin de la Soc. acad.
Indo-Chinoise, Sér. 2: T. 3, Paris 1890, s. 336—397) omtalas nnder N:o 35 ett i
Madrid befintligt manuskript med titel: »Derroteros de Filipinas d Nneva-España».
* A chronol. history. Vol. 5, Lond. 1817, s. 158 ff.
3 Anf. arb. Vol. 2, Lond. 1806, s. 267.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
