- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
218

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ön la Mira eller la Mesa, så finna vi en longitud af 151° 5CK v.
fr. Paris, hvilken mycket bättre än den Anson’ska kartans longitud,
137° 30’, stämmer med Hawaiis verkliga läge, som är 157° 50’ v.
Paris. Det kan synas, som om den af föregående forskare hyllade
identifieringen härigenom skulle vinna ett ytterligare stöd, men
huru litet man kan bygga på de spanska piloternas
longitud-bestämningar torde tillräckligt framgå af det föregående. Då det
synes otroligt, att upptäckten af så betydande land som den
Ha-waiiska ögruppen ej skulle ha lämnat annat spår efter sig i
litteraturen än några oigenkänliga konturer på en karta, hvars brist på
öfverensstämmelse med verkligheten på nästan alla punkter kan
ådagaläggas, så måste jag vidhålla min mening om att dessa öar
aldrig skådats af europeer, innan de uppdagades af James Cook.

*



*



*



För att återgå till guld- och silfveröarna, så var det långt
ifrån, att de många misslyckade expeditionerna ännu vid
1700-talets början förmått stadga åsikten om deras obefintlighet. Vida
rymder återstodo då outforskade, och inom dessa hoppades man
fortfarande, att man skulle lyckas återfinna dem.

Naturligtvis var fastställandet af deras läge i främsta rummet
af vikt för spaniorerna, så länge den regelbundna
galeonförbin-delsen ägde bestånd. Att efter Vizcainos resa intet gjordes för
att uppsöka Rica de Oro och Rica de Plata, kan väl därför
knappast ensamt tillskrifvas den spanska likgiltigheten och
dådlös-heten, utan har väl till betydlig del haft sin grund däri, att man
i Spanien icke satte någon allvarlig tro till deras existens. En
förändring i denna uppfattning synes dock hafva inträdt
samtidigt med de ofvannämnda sjökortens tillkomst, och måhända var
det öarnas uppträdande på de tryckta kartorna efter Delisles tid,
som i Spanien å nyo riktade vederbörandes uppmärksamhet på
desamma. Guvernören i Manila erhöll befallning att inhämta
yttrande af piloter och andra sakkunniga om hvad som vore kändt
angående Rica de Oro och Rica de Plata, och vi äga fyra dylika
intyg, daterade 1733, hvilka alla omtala öarna såsom belägna i
galeonens väg, men om deras närmare läge hafva stridiga
uppgifter och framför allt, i fråga om deras tillvaro, ej hafva annat
att åberopa än sjökortens vittnesbörd och ej veta af att de blifvit
sedda, än mindre besökta. På grund häraf förklarade spanska
konungen d. 12 dec. 1741, att det ej lönade mödan att eftersöka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free