Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid den nyinrättade vetenskapsakademien i S:t Petersburg. Denne
hade med den äldre broderns rika material af kartor och
anteckningar ärft en stor vördnad för hans kunskaper och skarpsinnighet.
Men denna berättigade känsla hade också inkräktat på den yngre
broderns själfständighet; han kunde nämligen icke frigöra sig från
de villomeningar, som vi sett att Guillaume i åtskilliga afseenden
hyste. Detta är visserligen icke i och för sig så
anmärknings-värdt, som några forskare velot framhålla — upptäckternas historia
visar tillräckligt många liknande exempel, äfven från senare mera
kritiska tider — men värre är, att Joseph Nicolas Delisle ej synes
kunna frikännas från beskyllningen att hafva tummat på
resultaten af de forskningar, som han bättre än de flesta andra hade
tillfälle att följa och som han delvis hade i uppdrag att
vetenskapligt leda, for att få dem att passa in med förutfattade
meningar.
Vitus Bering, de ryska upptäcktsfärdernas främste man, hade
redan vid återkomsten (1730) från den expedition, som för alla
tider hugfäst hans namn i geografiens historia, mötts af den
förödmjukelsen att se sin verksamhet misskänd för det den icke
bekräftade de lärdes åsikter. SeDare, under fortgången af »den
stora nordiska expeditionen», kom det af Guillaume Delisle
återuppväckta och af hans broder med ifver försvarade Gamalandet
att spela en ingripande och olycksdiger roll. För att uppsöka
detta samt det därmed förbundna Compagnie-landet, och öfver hufvud
taget för att sammanknyta de ryska upptäckterna i norr med
bolländarnes i de japanska farvattnen, utsändes Martin Spångberg
från Kamtschatka, men oaktadt så väl han som hans
underbefäl-bafvare Walton under tvenne resor, 1738 och 1739, seglade fram
och tillbaka öfver de trakter af oceanen, där enligt kartorna dessa
land borde ligga, fick Bering befallning att anträda sin resa 1741 i
sydostlig riktning för att efter Gamalandets norra sida finna en
säker vägledning till resans mål, Amerika.1 Det fruktlösa sökande,
hvaråt han sålunda motvillig måste egna tid och krafter, blef en
bidragande orsak till denna expeditions olyckliga utgång.
Men icke ens det fullkomligt negativa utfallet äfven af denna sista
upptäcktsfärd kunde rubba den yngre Delisle i hans öfvertygelse.
Etter sin återkomst till Frankrike 1747 utarbetade han i förening
med sin anförvandt Philippe Buache en karta (se fig. 37), som för
1 Jfr K. E. v. Babb, Peter’s des Grossen Verdienste um die Erweiterung
der geogr. Kenntnisse (Beiträge zur Kenntniss des Ross. Reiches, Hi, s. 101 ff.);
P- Laubidsbn, Vitus J. Bering og de russiske Opdagelsesrejser fra 1725—43,
1885, s. 121 o. flerstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
