281 (De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den rika växtligheten trodde man sig igenkänna det västindiska
gnyakträdet, förr mycket berömdt som antisyfilitiskt läkemedel,1
och några europeiska fikonträd.

Då ingen vidare utsikt att fylla vattenförrådet tycktes finnas,
såg man sig nödsakad att efter blott tre dagars vistelse på ön
lämna densamma. Sedan man intagit ved och ballast, lättades
ankar den 16 augusti; af vatten återstodo nu endast 14 fat, men
aköldpaddfångsten hade gifvit ett så pass rikligt munförråd, att
seglingen ansågs kunna fortsättas. Den 18 sågs en helt liten ö,
S:t André, helt nära den mexikanska kusten, och samtidigt
pejlades i det inre landet det höga »Montagne de Sevice», som liknade
en sadel (vulkanen Ceboruco?). Tre dagar senare befann man sig
utanför mynningen af Valle de Banderas, som mellan de båda
landuddarna Pointe de Pontoque (Punta Mita) och Kap de
Cor-rientes bildar en ganska betydande inskärning i landet. Här
skulle man ändtligen träffa civiliserade människor, men också nya
svårigheter af annat slag än dem, mot hvilka man hittills haft
att kämpa.

• •

Den 21 augusti på morgonen hade M. de Frondat i sin båt
begifvit sig för att rekognoscera några helt nära den förstnämnda
udden belägna små öar — Hes de Paxaros på Moiries här
afbil-dade karta öfver bukten (fig. 43), Las Tres Marietas på nyare
kartor — då man från fartyget, som låg bi, varsnade en rök på
fasta landet och strax därefter några ryttare, som voro ifrigt
sysselsatta att drifva boskapshjordar från stranden mot det inre
landet. Man fick genast klart för sig, att dessa tagit fartyget
för ett fientligt flibustierskepp, och hissade för att lugna dem
spanska flaggor och vimplar. Så fort kaptenens båt blifvit
upptagen, sändes den åter till land med de spanska superkargerna
och skeppspresten för att öfvertyga invånarne, att främlingarne
kommit i fredlig afsikt och att man af dem ej hade något att
frukta. Sedan fartyget strax därpå gått till ankar under kusten,
återkom båten medförande en spanior och en indian af tämligen
tarfligt yttre (en assez mauvais équipage), hvilka riskerat ett

1 Kapten James Colnett berättar (^4 voyage to the South Atlantic and round
Cape Hom into the Pacific ocean, for the purpose of ertending the Spermaceti
Whale fisheries, Lond. 1798, s. 95), att på hans tid inv&narne på fastlandet
hämtade »lignum vit®» fr&n öarua. Mr Nelson fann där en art Guaiacum, möjligen
G. Coulteri Gray. Numera är öarnas förnämsta exportvara cederträd, som där n&
en präktig ntveckling, men snart torde vara helt oeh hållet uthuggna.

Ymtr. 13.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/dewfranska/0296.html

		De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi / 281 (1900) Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|