Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidentygerna, som i inköp kostat från 20 till 28 livrés, såldes
för 100 till 144; ett par silkesstrumpor, som kostat högst 4 livrés
10 sols, betingade 24 livrés; ett dussin porslinskoppar, inköpta
för 1 livre 16 sols, såldes för 48 livrés, o. s. v. Till dessa höga
pris hade man redan efter 20 dagar sålt för 130,000 piaster, och
dock hade man till kunder endast haft invåname i de nämnda
båda städerna, och inga köpmän hade ännu hunnit anlända från
de rika grufdistrikten, från Cuzco, La Paz, Oruro och Potosi,
hvilka, om de också skyndade sig än så mycket, behöfde minst en
en månad för att kunna komma till städes. Utan att afvakta
dessa uppgjordes den 20 jan. 1710 en större affär; man sålde
nämligen på en gång för 160,000 piaster till den förre corregidoren i
Arica, don Juan de Mur y Aguirre, och beviljade denne icke
blott 6 månaders kredit och 10 % rabatt å de vanliga prisen, utan
förband sig äfven att afsegla till Pisco för att ej genom
konkurrensen skämma marknaden för honom. Den stora risk man
härigenom åtog sig var icke Moirie i smaken; han skrifver den på
de spanska superkargemas räkning och påstår, att de afslöto
affären nästan mot M. de Frondats vilja.
I enlighet med denna öfverenskommelse afseglade man från
Ilo den 24 jan. och anlände fem dagar senare till Pisco. Det var
icke utan farhågor man motsåg huru händelserna här skulle
utveckla sig, ty denna ort låg betydligt närmare styrelsens
hufvud-säte, Lima. Den där residerande vicekonungen, markis Castell
dos Rios, var visserligen ej helt och hållet obenägen att tillmötesgå
de franska intressena, men vi hafva förut sett, att hans gunst ej
alltid var att lita på. Hans belägenhet torde också ha varit mer
än vanligt svår, ställd som han var mellan de ständiga
penninge-begären från hemlandets styrelse, den franska handelns intressen
och önskningarna och behofven hos den befolkning, öfver hvilken
han var satt att regera. Men högättad och fattig var hans
förnämsta ögonmärke att rikta sig själf, och med denna faktor hade
alla att räkna, som på något sätt voro af honom beroende. Han
undgick emellertid ej svåra anklagelser, särskildt med afseende å
den otillåtna trafik, som bedrefs under hans Ögon, och han hade
måhända ej kunnat fria sig härför utan den hofgunst, hvaraf han
var i besittning.1 Han afied för öfrigt, medan >S:t Antoine» låg i
1 »Till sin lycka hade han vid hofvet en skyddsängel i sin dotter dona
Catu-lina, som var hofdam hos drottningen och som af barnslig kärlek åtog sig att till
hans försvar framhålla den gamla tillgifvenhet och de nya tjänster, som markisen
bevisat Filip V, de skalder han ådragit sig i Lima för att knnna hemsända pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
