- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
310

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

låta sätta dem i arrest ombord, hvilket till den grad förskräckte
dem, att de begåfvo sig bort fortare än de kommit. Om man
velat lyda mitt råd, så bade man slagit dem alla i järn på backen,
för att lära dessa herrar att behandla folk hyggligt; de hade
nämligen satt vår kapten i ett vanligt fängelse bland indianer
och i smuts, som räckte upp på halfva benet.

Tisdagen den 13. Ingenting annat af vikt har passerat intill
denna dag än att skeppet >l’Aurore», kapten Legriel, anländt från
Coquimbo och gått till ankars utanför staden Concepcion. Detta
fartyg tillhörde aflidne M. de Benacs eskader, med hvilken man
ämnat gå till Kina och tillbaka för att göra samma kommers
som vi.

På aftonen, då jag med en af våra officerare återvände från
en landtgård, där jag varit för att uppköpa kreatur till
nedsalt-ning, blefvo vi hejdade af en patrull af tio ryttare med pikar
under befäl af en löjtnant. Denne sade mycket artigt, att han
hade order att icke låta någon fransman passera, ej ens de som
tillhörde besättningen på »le Phélypeaux», men om vi ville göra
oss mödan att uppsöka hans kapten, så skulle han låta en soldat
ledsaga oss till denne. Härtill gåfvo vi vårt bifall, men då vi
anlände till vakten, befanns kaptenen vara frånvarande, hvarför
jag sade till den som förde befälet, att jag skulle gå till ett

närbeläget hus och där afvakta hans återkomst. Han lät mig gå

på mitt ord, men knappt hade vi anländt till huset, förrän
kaptenen uppträdde i spetsen för en trupp ryttare. Jag trodde, att

det var för att föra oss som fångar till staden, men jag bedrog

mig högeligen, ty han bad tvärtom om ursäkt för det vi blifvit
arresterade och sade att, då han hade order att ej företaga något
mot besättningen på »le Phélypeaux», vi voro fria att gå när vi
behagade. Som det emellertid var sent, stannade vi i huset öfver
natten och superade alla tillsammans. Nästa morgon läto vi, allt
under föregifvande att vi voro från »le Phélypeaux», drifva bort
sex präktiga oxar för att slaktas och insaltas, och kaptenen bad
oss särskildt att dela med oss åt det stackars folket på »le S:t
Antoine», hvilka han föreställde sig vara mycket nödställda. Efter
denna dag fick jag allt hvad jag behöfde af samme kapten, hvilken
t. o. m. erbjöd sig att föra mig till staden klädd som indian.
Men jag afslog anbudet, då jag hade ingenting där att göra; för
öfrigt väntade vi dag för dag presidentens svar, som vi hoppades
skulle vara gynnsamt.

Söndagen den 18 slutade »le Phélypeaux* sin kölhalning,
hvilken hade påbörjats den 15 genom att kränga fartyget’mot oss;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free