- Project Runeberg -  De franska sjöfärderna till Söderhafvet i början af adertonde seklet. En studie i historisk geografi /
319

(1900) [MARC] Author: Erik Wilhelm Dahlgren - Tema: Exploration, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utan äfven för den spanska kronans rakning. Särskildt den
»induit», hvarpå spanska konungen gjorde anspråk, var i redarnes och
kaptenernas 0gon en hård och orättvis pålaga, som de med alla
medel sökte undandraga sig, och deras klagomål däröfver hade ej
saknat gehör hos de franska myndigheterna. Några månader före
»S:t Antoines» hemkomst hade finansministern Desmaretz till sin
kollega marinsekreteraren Pontchartrain gjort en hemställan om
indultens upphäfvande, för att därigenom göra köpmännen mera
villiga att aflåta sitt guld och silfver till myntverket. Den 24
april 1711 skref han nämligen:1 * * * * *

»Man kan ej antaga, att intressenterna företagit sina förder
utan tillåtelse af spanska konungen; återstår att utröna på hvad
sätt deras handel i Indien bedrifvits. Antaget att de därtill
erhållit tillåtelse af de spanska ämbetsmännen, så ha de måst betala
så väl in- som utförselafgifter för Hans katolska Majestäts räkning.
Om, i motsatt fall, de drifvit handel såsom fribytare (en
aventuriers), så hafva de därigenom Jupit risken af konfiskation enligt
de spanska förordningarna, och i så väl ena som andra händelsen
synes det ej finnas någon anledning att utkräfva nämnda afgift...
Ni vet också, att de närvarande konjunkturerna kräfva, att man
hyser något öfverseende med dem, som genom sina företag kunna
åvägabringa ansenliga och högst behöfliga hjälpmedel för den
franska konungens behof.»

En tillgång till dylika hjälpmedel i mer än vanlig myckenhet
yppade sig nu genom de rika laddningar af ädla metaller, som de
tre sydhafsfararne infört till Brest den 27 aug. 1711. Redan fem
dagar senare hade underrättelsen därom nått hofvet i Versailles,
enligt hvad markis de Dangeau berättar,8 och man kan förstå,
hvilken uppmärksamhet detta väckte, då det uppgafs att eskadern
medförde 4 millioner piaster.. Man misstänkte dock, att beloppet
ej inskränkte sig härtill, utan att det fanns ännu mera penningar,
som ej blifvit angifna.

Dessa misstankar befunnos också grundade, och de försök, som
gjordes af redarae och kaptenerna att undandölja så mycket som
möjligt af sina skatter, gåfvo anledning till vidlyffciga
förhandlingar,9 hvilka, hvad angår »le S:t Antoine», slutade därmed, att

1 Corresp. des contrôleurs généraux des finances, T. 3, N:o 1033.

* Journal, T. 13, a. 471.

* Den härom förda brefväxlingen, hyars data anföras i Correspondance des con-

trôleurs gén. des finances (T. 3, N:o 1033 not), har herr envoyén Åkerman för min

räkning benäget genomgätt i franska nationalarkivet och därur meddelat mig ofvan-

stående uppgifter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dewfranska/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free