Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under ett helt års tid färdades expeditionens fartyg, dels ensamma,
dels i sällskap, fram och tillbaka vid Chiles och Perus kuster.
Efter det lasterna här blifvit försålda, beslöts, att två af skeppen,
»la Princesse» och »la Découverte», skulle fortsätta till Kina, under
det att de båda öfriga skulle återvända till Frankrike.
Den 1 mars 1711 lättade de båda Kinafararna ankar i Callao
för att begifva sig till Huacho, den vanliga utgångspunkteu för
den långa oceanfärden. En konflikt med de spanska
ämbetsmännen, som ville förhindra intagandet af vatten, ved och lifsmedel,
löstes på öfligt sätt genom goda ord och penningar. Afresan
skedde den 8 mars, och linien passerades 12 dagar senare vid 95°
38’, alltså väster om Galapagosöarna. Härifrån styrdes mot
nordväst för att falla in på den vanliga stråkvägen mellan Mexicos
västkust och Mariannema. Därvid upptäcktes den 3 april ett på
kartorna ej utsatt land, hvarom M. Dubocage berättar på
följande sätt:
»Inemot kl. 2 e. m. varseblef jag själf under liket på
storseglet en hög klippa, som låg i V. t. S. omkring 5 lieues om oss.
Jag lät signalera land till M. Martin, som en stund efteråt
besvarade signalen. Det var en skarp, taggig klippa, och sedan vi
styrt kurs på densamma till inemot kl. 4 e. m., funno vi, att den
utgjorde den sydliga udden af en låg, alldeles slät ö, som i sin
största längdriktning, från SO till NV, enligt min uppskattning
mätte omkring 3 lieues, med en bredd af inemot l1/* å 2 lieues.
Kl. 5 på aftonen voro vi en knapp half lieue nordost om ön, som
på den mot oss vända sidan bestod af sand med några buskar och
ett dödt träd på den yttersta nordöstra udden. Hela den östra sidan
utgjordes blott af en mycket smal landtunga, och midten af ön
upptogs af en stor lagun, som sträckte sig från den ena ändan däraf
till den andra. Den västra sidan föreföll att vara bevuxen med
några små buskar och bestå af jord och stenar, men var också
mycket låg, ehuru något högre än den östra. Jag observerade,
att midten af ön var belägen vid 10" 25’ n. lat. och 263° 35’ long.
från Pieter Goos’ eller van Keulens meridian» (— 115° 23’ v. long.
Paris).
Egendomligt nog omnämner icke M. Dubocage i sin journal
det namn han själf gaf åt den nyfunna ön, men dels af en förut
omtalad handskrifven seglingsanvisning,1 dels genom den franske
resanden de la Barbin ais le Gentil8 veta vi, att han kallade den
Ile de la Passion, emedan det var på långfredagen den upptäcktes.
1 Se ofvan Bid. 110.
1 Nouveau voyage au tour du nionde, T. 1, Paris 1727, s. 188.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
