Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
närbelägna Ilo, där fransmännen, såsom förut sagts, hade sitt
förnämsta tillhåll. Den forna indianbyn hade förvandlats till ett
nästan helt och hållet franskt samhälle, men det vore dock, säger
Frezier, att göra orten alltför stor heder, om man kallade den en
stad. Den hade emellertid för fransmännen betydelse ej blott som
den förmånligaste platsen för utbyte af de importerade varorna
mot grufdistriktens ädla metaller, utan äfven som en mycket
anlitad pro vian terings- och förfriskningsort. Vattnet var visserligen
under sommaren dåligt — man tillskref dess ohälsosamma
beskaffenhet en epidemi, som 1713 bortryckte mer än hälften af de där
förankrade franska skeppens besättningar — men olja, socker och
frukter förefunnos i ymnighet, och tillgången på bränsle var riklig,
ehuru skogen blifvit så hårdt medtagen af det franska sjöfolket,
att man fick begifva sig en hel lieue inåt landet för att hugga ved.
Vid Arica och Ilo kom Frezier att fästa sin uppmärksamhet
äfven vid de forntida graffälten, hvilka förefinnas flerstädes på
den peruanska kusten, och som i våra dagar, särskildt vid Ancon,
blifvit närmare studerade af tyskarne Reiss och StObel. Angående
dessa grafvar har Frezier råkat få en egendomlig missuppfattning.
Han antar nämligen, att de gamla peruanerna här begraft sig
lef-vande med sina familjer och tillhörigheter, och detta skulle ha
skett, då de på flykt undan sina spanska förtryckare funnit sig
hejdade af hafvet.1 Spaniorerna ville visserligen ej i allmänhet
erkänna detta senare, utan ställde det egendomliga grafskicket i
samband med indianernas soldyrkan, men att de döda verkligen
begrafts lefvande fann Frezier bekräftadt af mumiernas utseende;
en närmare undersökning af dessa skulle naturligtvis genast ha
undanröjt en dylik villfarelse.
I Ilo bytte den franske resanden ännu en gång fartyg och
fortsatte härifrån förden med den förut nämnda Kinafararen »le
Solide», kapten de Raouennb. Med denne besökte han först Pisco,
om hvars förmåner såsom handelsplats förut är taladt.2 Äfven
Frezier vet berätta, att fransmännens besök härstädes ofta
föranledde ditsändandet af en särskild domare för att hindra
smugglingen och den olofliga exporten af silfver i piftas. I öfrigt
användes vistelsen på platsen till inhämtande af hvarjehanda
underrättelser, dels om själfva Pisco och dess närmaste omgifningar, * *
1 En liknande förklaring erhöll äfven Fenillée af några apaneka andlige från
Cnsco, men han fann traditionen stridande mot framställningen hos
historieskrif-varen Garcilasso de la Vega (Journal, T. 2, s. 635). Fenillée undersökte själf
en indiangraf vid Ilo, hvaraf han ger en ganska god beskrifning (ibid. s. 627—620).
* Se ofvan sid. 800.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
