Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vändning i handelskonjnnkturerna. Vid utomordentliga tillfällen
underläto dock ej fransmännen att visa, att öfverinakten var på
deras sida. Kort efter Le Gentils ankomst dog den äldste af
deras kaptener, M. du Morisk des Yaux, såsom det sades af sorg
öfver sina krossade förhoppningar. Man beslöt att gifva honom
en högtidlig begrafning: liket skulle föras i en svartklädd slup,
åtföljd af alla skeppens båtar, till Concepcion och där jordfästas
under militäriska hedersbetygelser. Såsom man förutsett, vägrade
corregidoren sitt tillstånd härtill och hotade att nedskjuta hvarje
väpnad person, som landstege. Utan hänsyn till detta utfördes
det uppgjorda programmet, och då man vid landstigningen
hånfullt lät hälsa corregidoren, att det nu vore tid att sätta hotelsen
i verket, så bekvämade sig denne i sin skrämsel att utfärda den
förut vägrade tillåtelsen. Ehuru motsträfvig måste han också
vid ett annat tillfälle mottaga fransmännens anbud om hjälp, då
upproriska indianer hotade att göra en invasion i hans
residensstad.
I Yalparaiso, som Le Gen til senare besökte, beviljade
guvernören på platsen handelsfrihet mot åtnjutande af 5 % på
fbrsälj-ningsbeloppen, hvarigenom han skulle göra sig skadeslös för den
summa, som hans fullmakt kostat honom; i Coquimbo ville den
därvarande guvernören först förbjuda kommersen, men en
siden-klädning åt hans hustru och några »småsaker» åt honom själf
gjorde honom »spak som ett lam»; och i Arica, där fullständig
handelsfrihet rådde, gjorde vederbörande guvernör, »som var en
mycket rik man ooh fullkomligt hederlig i affärer», själf uppköp
af varor, som fördes till grufdistrikten. öfverallt således samma
bild af korruption och laglöshet, hvars drastiska färger ingalunda
mildras af följande teckning från spanska källor.1
I november 1716 hade den kungliga audiencian i Santiago
funnit, att icke allt gick rätt till vid handel och vandel i de chilenska
sjöstäderna. Att fransmännen där drefvo sitt smuggel väsen var
nog bekant för de kungliga oidorerna, äfvensom att man hittills
förgäfves sökt sätta en dam däremot, men då nu ännu en
främmande seglare ankommit till Valparaiso, ansågs tiden vara inne
att göra allvar i saken. Därför aflät audiencian till sin president,
Ustariz, en skrifvelse, hvari, efter en skildring af
sakförhållandena, den helt säkert öfverflödiga underrättelsen lämnades, att själfva
ämbetsmännen tycktes vara intresserade af att befordra lagbrotten,
1 Amunáteodi, Los precursores de la independencia de Chile, T. 3, 8. 306—
316; Barros Arara, Hist. jen. de Chile, T. 5, s. 510—512.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
