Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Joseph Martin Krans. Andre Kapellmästare 28 juni 1781,
Kapellmästare 24 febr. 1788 —15 dec. 1792.
Född i staden Miltenberg rid Main d. 20 jnni 1756. Kom till
Stockholm d. 3 jnni 1778. Sedan en af honom komponerad opera
Proserpine (text af Kellgren) blifvit uppförd på Ulriksdal inför konung
Gustaf III, fick han fullmagt såsom kongl. kapellmästare 1781. Enligt
det härvid upprättade kontrakt skulle han åtnjuta i årlig lön 500
rdr specie och vid hvarje af honom komponerad ny opera erhålla
inkomsten utaf den tredje representationen; fick löfte att följande
året företaga en utrikes resa "för att än vidare fnllkomna sin smak
och insigter"; förband sig att efter återkomsten förblifva i Kongl.
Maj:ts tjenst åtminstone tio år, under hvilken tid han skulle
inrätta och i bästa ordning sätta undervisningsverket vid Kongl.
Musikaliska Akademien eller Operan, dertill föreslå skickliga och dugliga
läromästare, utsöka sådana än^nen som egde naturlig böjelse och
skicklighet, samt vara ansvarig att goda sångare icke fattades till
förefallande roller, hvarjemte han åtog sig att alltid bilda en elev
i musikens theori. Företog på konungens bekostnad en resa i
Tyskland, Italien, Frankrike och England (från okt. 1782 till jan. 1787),
för att inhemta kännedom om de nyare theater-inrättningarne.
Erhöll d. i juli 1787 fullmagt att vara ordinarie kapellmästare. Dog
i Stockholm d. 15 dec. 1792.
Georg Joseph Yogler. ”Direktör af musiken” 22 sept. 1786—1799.
Född i Wiirzburg d. 15 juni 1749. "Abbot, andel i gt råd, hofkapellan
och förste kapellmästare hos kurfursten af Bayern, riddare af den
gyldene sporren". Enligt hans första kontrakt vid svenska Operan
i Droadeu och kom händelsevis till deu i stadens närhet belägna byn
Blasewitz. der Nautnanns far, som var åkerbrukare, hade sin bostad.
Till sin förvåning fann Woaström bär ett godt klaver jemte svåra
kompositioner för detta instrument, bvilka bonden» sextonårige «on «pelade
med utmärkt skicklighet. Wesströin föreslog då deu unge Xaumann att
göra ressällskap till Italien, ined löfte att gifva honom musik-undervigning.
och fadren, bevekt af gossen« enträgna böner, lemnade härtill sitt bifall.
Naumann fick dock snart orsak att ångra sitt steg, ty Wesström
behandlade honom suArare som uppassare än som lärjunge. I Padua,der
Wesström tog lektioner af den berömde Tartini; var Naumann nödsakad
att genom notskrlfniug förskaffa uppehälle både för sig sjelf och sin
kärfve reskamrat, åt hvilken han till och med m&ato tjeua som
mat-lagare. En dag, då han, efter vanligheten, burit Wesströms instrument
(violin) till Tartini, tog han mod till sig och begärde mästareus tillstånd
att få ahöra undervisningen, hvilket denne beviljade, hvarefter han snart,
med förundran märkande den förmente betjentgossens goda musikaliska
insigter, upptog honom bland sina lärjungar. Naumann skilde sig nu
från Wesström, och förvärfvade under ett treårigt studium i Tartini«
skola den musikaliska bildning, som gjorde honom till en så ntmärkt
tonkonstnär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
