- Project Runeberg -  Wermlänningarne. Sorglustigt tal- sång- och dansspel /
15

(1846) [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en konstig fågel på..., ja, jag kand’ tycke, att det
skull’ vare liksom e gås, som had’ tlöge opp och satt
sej på e grinn. Jag tänkte, att det inte var nånting
mer te se på der nere, utan jag vänd’ mej om och
såg på folke, som stog bakom mej. Men när jag se’11
titta* ner igen, då må Mamsell tro, att jag ble
storögd och skrek te: ”hvar hundra djefler tog vägga
vägen?” För se, den granne vägga var borte och jag
såg i ställe inåt ett stort, rart rum. Och der kom det
nu in en hop herrskapsmennisker, den ene efter den
andre, som va’ så brokige och granne, så jag aldri
dess make sett, och di fäkta’ så här med armera och
orera’ så vackert, så ett qvinfolk bred ve mej snöfta’
och gr et. Men te slut kom det in e
fruntimmers-menniske, som var så förbalt lik Mamsell, att jag inte
kunde hålle mej ifrå te skrike : ”kors för sjuttan fan,
jamen mener jag, att det är sjeifve Mamsell Lotta!” —
Men då ble jag allt ille ve leli, för allt folke nere i
saln börja’ storskratte och titta’ oppåt take, der jag
var, och en stor rödhårig karl bredve mej räckt’ ut
tunga åt mej och var uveti, och så knuffa’ han mej med
knytnäfvera i sia och sparka’ mej på bena, så jag va’
rektigt ille sveddrad.

Brukspatronen.

Hahaha! Stackars Per, så du var illa ute!

Wilhelm.

Låt oss nu komma till annat. Hur mår Erik, min
gamla läskamrat, fader Nämndeman?

Sven.

Tacker herrn, som är så god och kommer ihåg
’ honom. Gunås, det har inte varet rektigt med gossen,
alltse’n han slog sej ifrå studerninga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:58:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfawerml/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free