Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iar så ljufligt., och dansar med mej, och kysser mej
också ibland, da.
Anders.
Nej, nu drifver du bare spelakel med mej, din
elaka! Husbo’n och alle andre, som sett skogsrån,
säjer, alt det är en gam mel skrynklig och ful käring med
mosse le här, och gröne ögen, och röd pikmosse pä
hufv’et. Du har aldrig sett henne, det hör jag nock.
A)ina.
Tro hvad du vill; men jag har sett,, säjer jag.
Och hvad tycker du, skogsrån har friat till mej, och
jag har sagt ja, och det torde väl inte dröja länge tills
det blir btölopp. Jolio du! Vill du vara med pä det,
Anders?
Anders.
Hu! jag ryser öfver, att du kan tale så ogudaktigt.
Husbo^n har sagt, att den menniske, som pläger
gemenskap med skogsrån, har sålt sin själ åt den Onde.
Men du laler sä mycke om tomtgubber och forsgubber
och necken och troll, så det är foll inte så farligt som
det läter. Herre Gud, om du tog nä*n skada te kropp
’eller själ, då skull’ jag alU gråte mina modiga tärar,
om jagaldrig gjort det förr. För nock vet du, att jag
håller orimmeligl mycke åf dej.
Anna (med allvarsam ton)
Men det ska du allt sluta opp med, Anders; för
jag får lof säja dej rent ut, alt jag inte är i stånd att
hälla åf dej igen.
Anders.
Jojo, Gud nå* mej, det har jag nock sett; men
jag trodde ändå, att du skulle ge med dej i längden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
