Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WI
Som ett litet dun,
För min andedrägt,
När, likt domsbasun,
Jag min stämma väckt.
Men min ton ock ljufligt klingar,
Mild, som eols-harpans ljud,
När som glada lärkan svingar
Upp till vårens unga gud.
Kringom flickans lockar sväfvar
Då min varma andedrägt,
Liksom fjärilen jag bäfvar
På dess barm i sakta fläkt.
Kring dess munn och kind jag flyger,
Som ett trofast kärleksbud,
Och i hennes öra smyger
Älskarns suck och böneljud,
Se på min drägt, min kungliga drägt,
Den kring all verldens rymder är sträckt;
Käpn, hur den böljar vid vindarnes fläkt.
Blå är min drägt.
Vågen och sippan och’glöm-mig-ej låna min skrud,
Dufvan, som far såsom trohetens bud.
Se på min mantel, den glänser af gull,
Han utaf solar och månar och stjernor är full.
Allting jag famnar och bär på min arm,
Solen, som dansar i himmelens loft,
Masken, som krälar i grus och i stoft,
Alla jag trycker till moderlig barm.
Foglen jag vaggar till sömns på sin gren,
Böljan till ro uppå vattnets kristall.
Kärlekens suck och dess klagande skall
Svarar min ton utur klippa och sten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
