Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När Gudhems liljor på markerna strös
Så snöiga, fagra och små,
Då hvitnar fjellgubbens glesnade hår,
Och stormen rasar mot stålbarmen svår,
Och frosthöljer skägget, det grå.
Så trampar Åre *) mot sviktande sjön;
I långliga tider han stått.
Förr dansade kämpar kring kämpen på äng,
Och Brage der rörde sin harposträng;
Då njöt han en sällare lott.
Och hörde han ludrarnes gjallarhorn,
I hans bröst då så ljufligt det klang;
För Hildurs lekar tändes hans håg,
Hvar gång han de berserkar omkring sig såg
Och dönet till Gimle sig svang.
Så ståndar nu Åre *) i Nordanskog,
Och ögnar på Sviarnes barn.
Han skakar, sitt hufvud; ty lejonets mod
Än -sofver, än sofver i Svithiod,
Och dygden i feghetens garn.
Dock gladlynt han helsar en kämpe båld,
Som i Svithiods kungssal går;
Och fast nu gubben är gammal och tung, ’
Han äskar förbund med den hjelten ung,
Som högst der bland sönerna står.
Åreskutan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
