Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Jägaren oeta Binden.
Allegori.
Det hvilar så ljufligt en slumrande hind
I skötet af knoppande gräs.
Till sömnen hon vaggas af vårens vind,
Som blåser kring kullar och näs.
Af skimrande morgondaggen hon stärks,
Tills snart hon med aningar vakna märks.
Men jägarn, som bor bland skogiga snår,
När luften blir vänlig och varm,
Han utför de nickande fjellen går
Med koger och båga på arm.
De snabbfota hundar han hvislar till sig;
De följa med honom på villande stig.
När lärkan då höjer mot solen sin sång,
Han släpper i hindens spår
Den förste stöfvarn i störtande språng;
Och fort öfver ängar det går.
De qvällande källor och lundarnes krans
Hon hastar förbi i sin jagade dans.
Väl bada än blommiga ängder dess bröst,
Än helsar mång doftande häck,
Än gullgula böljan rågar den tröst
Som flyter ur kyligan bäck;
Men vid middag, af öfriga stöfvarne två,
Den andra lössläptes af jägaren då.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
