Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£263
Klädd i grönt den andra tonen slår
Nyfödd vällust öfver lifvets ängar.
Hoppet vid hans sida trofast står
Och sin vårflägt smyger i hans strängar.
Vissnar ock den ros han sådde nyss
För en frostnatt öfver fälten buren,
Falla ock dess blad för bistra skuren,
Lifvet återges af hoppets kyss.
Högt i ethern har den tredje satt
Klara harpan, och hon återglimmar
Anletet i vågors mörkblå natt,
I den tår på Glöm mig icke simmar.
Tron på högre verldars harmoni,
Der till samklang stoftets missljud flyter,
Och till inre skådning allt sig byter,
Är hans sköna gudamelodi.
Af violerna vid Kidron krönt,
Se, i sorgens örtagård sig böjer
Fjerde tonen, hopplös, obelönt,
Dock ur skyn han tröstens engel röjer.
Tidigt i hvar pröfnings skola lärd,
ödmjukt bönens suck mot höjden stiger;
Tålamodets dygd den trogne viger
Till en arfving af en bättre verld.
Men från lifvets träd se, blad för blad,
Hoppets alla löften bleka falla.
Fåfängt, hvad af ödets nåd du bad,
Mägtar du i tiden till dig kalla.
Femte tonen, hemsk som nödens lott,
Skälfvande, som höstens löf för vinden,
Är en evigt glödhet tår på kinden,
Är en suck, en långsam klagan blott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
