Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till halsen i polens omätliga drifva.
Då längtar det honom se marken stå grön,
Ooh böljorna svänga sin lappdans på sjön.
Han gnäggar. Det gnäggandet hördes till poln,
Det hördes af solgudens fålar.
Tillbaka de gnäggade skimrande strålar;
Det gnäggandet hördes af Odén på stoln,
Der vaksam han satt och med korparne språka;
Det hördes af Sleipner, som stampa och bråka,
Det hördes af slumrande Freja i säng,
Det genljöd i Brages guldtvinnade sträng.
Då tyckte en hvar uti Valhalla sal,
Att synd det om Slompen, den trofaste, vore;
Af mossa och granris så illa han fore.
Den maten på längden är mustlös ock skral,
Ett strå uppå halfåret icke han hittat,
Så tårögd han stått i sitt grantjell och tittat.
Den bästa af kampar vid Arjeplogs fjärd
Väl vore en blidare skickelse värd.
Och hastigt for solskrindan upp öfver skog.
Man lassade drifvor på drifvor i skrofvet,
Och stjelpte dem ut i det Ägirska hofvet.
Isfällarne drogos från skogsjön och floden,
Och rymden guldsåddes af sjeHvaste Odén.
Ljusalfer i knippor man sände till jord,
Att kalla upp gröngräs och blommor i nord.
Men Slompen allt blickar i springan hvar stund,
Då ser han, hur grönklädt det blifver på marken
Hur träden slå ut sina mahnar i parken.
Af tjusande synen han vattnas i mund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
