Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<428
Och denna trast han är som uti qvällen",
Nar andra foglar tystnat, sjunger än;
Dock ej blott då, men än när stjernepellen
Sig praktfullt breder öfver himmelen.
Väl slumrar mängden, trött af dagens möda,
Dock lyss och vakar ännu månget bröst,
Som i de toner, hvilka nederflöda
Från Bardens harpa, hemtar ljus och tröst.
Och nu och framgent alltid klara bäcken
Han blir, som, under en idyllisk sång,
Än osedd susar genom blomsterhäcken,
Än fram i dagen skimrar i sitt språng;
Dit tid och efterverld sin vallfart göra
Att i natur och oskuld lefva om,
Och i hvar ton den milda hviskning höra:
Var i din själ, som jag, så mild, så from!
Välan, med glasen uti hand vi klinga
Den älskeliges skål! O, du, som förr
Besjöngs utaf hans sträng, o! må du svinga
Ned från din rymd, från Salems öppna dörr!
Kom, Selma, kom, och en minut än gläd dig
o
At skaldens anblick i vår slutna krets;
Och som i fordna dar han gjorde med dig
Gör äfven du med honom sammaleds!
Säg: "J, som neken kronan i naturen
"Odödlighetens gnista och dess rätt,
"Och henne ställen under sjelfva djuren,
"Att njuta och att dö på samma sätt,
"O! fram till denne ädle gamle stigen,
"Och läsen i hvart drag hans rena dygd»
"Och åt odödlighetens hopp er vigen!
"Gån hem och rodnen utaf skam och blygd!
"Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
