Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<214
Allt var så tyst uti gården som muren,
Icke ett fjun uti torpstugan rördes,
Intet af knapp eller knystande hördes,
Blott af en flagg, hvilken flög af och an.
Onämdt en höna med ungar i buren,
Hvilka små halsarne kacklande sträckte
Mellan de pinnar, som hönsburen täckte,
Broderligt hackande stundom hvarann.
Hvad hvar att göra? Kuraget ej tappa;
Först med försigtighet forska terrängen,
Sedan mot fienden rycka i flängen,
Att såsom fånge ung Frithiof få.
Ergo vår Greta smått började klappa,
Derpå att bulta på porten med styrka,
Att åt sitt ego promt inträde yrka.
Mopsen allt skällde: "friskt, Greta, gå på!"
Slutligen öppnas ett fönster med fråga:
"Hvem är som bultar?" — Mamsell Margaretha,
Hvilken rest hit att en rymmare leta. —
"Hu! gud bevars!" gafs från fönstret ett svar,
"Skälmar och rymmare, stadernas plåga,
Sådane hyste än aldrig vår stuga." —
Låt bara upp, du din näsvisa fluga,
Annars jag dertill kan sjelf vara karl!
Fönstret slogs till med en smäll, så att rutan
Klang likt en harpa för spelande vinden.
Greta blef eldröd om näsan och kinden. —
"Nå, så fördöma mig! in jag här skall,
Stod jag ock stubben och öfverkjoln utan."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
