Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IM
Den andra hon i halfrund lagt,
Lik bågen, då han böjes,
Inunder liljenackens prakt,
Som rik på lockar röjes.
Hur hulda dessa ögonlock,
Som utaf hvilan svalkas!
En enda ej af flugors flock
Nänns hennes sofbädd nalkas.
Mark, huru lugnt som kallans glas
Dess bröst helt sakta andas.
O, se! hvad mjukhet, glans och graøe
I dessa former blandas!
Förledarn sjelf på detta ragu,
Si» djerf han äfven vore,
Vid denna anblick stode stum,
Och blek tillbaka fore.
Hushåll er »kan.
Låt upp, låt upp! jag med mig har
En hyrkusk grof och länger,
Han dörrens spegel sönderslår
Till evig skam och ånger.
Då hela verlden skall få se,
Och hela Stockholm veta
Din lefnad i sin styggelse,
Så visst jag nämns Margretha.
Tystnaden.
När oskuld mer ej finner skygd
I denna fridens boning,
Farväl med ära, tro och dygd,
Rättvisa, frid och skoning!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>