Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<238
Tal i P. B. på Barbara-dagen.
År 1837.
Äolen och månen nu rulla mot julen,
Fröjdernas fest och skankasernas tid,
Än på en molnbetäckt himmel och kulen,
Än på en yta, som strålar af frid.
Mutter bredvid på den sviktande karmen
Vinkar ur skyn åt Bricollernas lag,
Och med en höjning på mjell-hvita barmen
Hviskar: "i dag är det Barbaras dag."
Barbaras dag! Hvilken mägtig förtjusning
Fattar mitt bröst vid det budskapets klang!
Dimmorna glesna. I skäraste ljusning
Glädjen ånyo i hjertat tar rang.
Hoppet på ett ben i rymden kringsvingar,
Kastande stjernor i lysande ring.
Själen i blinken med fyri par vingar
Flyger det himmelsblå hvalfvet omkring.
Tungt är nog lifvet min sann till att bära:
Giktfullt och pligtfullt — ej diktfullt, tyvärr!
Pannor man skådar förbistrade, tvära,
Kinder med skorsor och finnar och ärr.
Liksom med lina en dragare tjudrad,
Vid det enformiga menniskan bands.
Alltid hon hoppas och jemt blir hon pudrad;
Ödet har ständigt en undflykt till hands.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
