Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<868
Och hvälfva folkslags hela öden om
Och måla throner sönder till smà gryn,
Som solar tända eller åter släcka,
Och slå ihjäl hvarann på rigtigt allvar
Med svärd och dolk, med klubba eller påk,
Och ej stå upp igen att äta qvällsvard — —
Uff! hvilket väsen! hvilken fasans anblick,
Som spränger minsta nerf i menjiiskokroppen,
Och hejdar tankens urverk i sitt lopp,
Och isar blodet och gör tåren saltsur,
Så att man på sin bädd ej mägtar sofva
Af skräck för spökep, eller knappast sätta
Ett glas till munn, förrn flux på gift man tänker. ...
Hu! slikt jag hatar mer än döden sjelf.
Nej! sköna himlaväsen, kammarjungfrur!
J dygdens mönster, kuskar med livréer,
Som för zekiner hjelpen edra herrar
Till rendez-vous, — förstås, i största oskuld!
J papegojor, hvilka kunnen lära
Uppå två timmar menskan Sokrats dygder!
J mästerverk af skräddarkonst och stympning!
Gudomliga kulisser! och du, brädgolf!
Samt du, bal lettkonst,. ypperst utaf allt,
Der foten, höjd mot tända kronan, vinkar
At skådarns munn att kyssa och betagas!
Er egnas främst mitt lof, min tack, min undran.
Skalden.
Än sammanhang, naturlighet och sanning?
GbSTA lten.
Dunst, idel dunst! Blott saken är förbi
På tjugufyra timmar, allt jag ställer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
