Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<325
Derpå utmarschera de i sjön och ställa sig på trenne alnars afstånd
mellan hvarandra.
Dahlgren. Front! höger rätta er! — Skyldra gevär!
Solen Intar mot sin nedgång; böljorna stå pnrprade.
(I ögonblicket drar Sondén ut sin värja, vänder sig till vågorna
och kommenderar:’) Akt att formera kolonner, — till höger och
venster kolonn, marsch!
Vågorna uppresa sig till pelare mellan granarne, så att en gran och en
vattenpelare omvexla. Solens sista strålar förgylla dem; öfverst på
bvaije vattenpelare sitter en sjönymf med sin harpa. På afstånd
kommer Atterbom, omgifven af guldmoln, och genom tubserman
Hedborns snusdosa blänka. De komma allt närmare.
Geijer uppstiger och sjunger:
Vindarnes pust
På brusande våg
Är min lekande lust
Och brinnande håg;
Och när vågorna gå,
Gungande upp och gungande ner,
I det herrliga blå
Himmel och jord jag försvinna då ser.
Det omätliga, eviga,
Brusande, hvälfvande,
Stundom lugna,
Spegelklara hafvet
Lockar mig hän,
Förer med sig hän
Min tanke, mitt allt.
Blott i det stora,
Höga, oändliga
Älskar jag lefva, älskar jag dö.
Hvad är du på landet, skild långt ifrån
Detta brusande dån,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
