Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon lätt kan såra dig; förbjuden frukt ej smaka;
Begagna rätt din dag, ty lifvet snart förgår.
Är en gång flyktad hän din blomstrings sälla vår,
Med all din bön och gråt den kallas ej tillbaka.
(AllmKn handklappning och stampningar i golfvet).
Bravo! bravo! hurra! hurra!
Dygden (uppstiger och omfamnar
Lu-crèce).
Mitt barn, mitt goda barn, lef länge sälla dar,
Till ära för ditt kön, till glädje för din far!
(Fadern inkommer).
Se, här er dotter tag, hon priset värdig var.
(AJImKnt hnrra).
Fadern.
Ack! oskattbara fröjd, mitt hjerta står i brand.
(Till Lucrèce).
Min dotter, gå nu fram, att kyssa dygdens hand.
Andra Scenen.
(En grön plan. Karin och några bondflickor binda löf kring en
midsommarsstång.
Första Bondßickan. Nå, säg oss nu, hur det gick till.
Karin. Åh, ni kan aldrig begripa’t. Det var så
mycket folk, så fasligt, och ett långt, långt rum, ja två gånger
så stort som vår kyrka, och der satt folk upp i taket och
och spelte, och så var det så mycket grefvinnor och så var
det en tjock herre, som satt på en stol af guld och hade
hatten på sig.
Andra Bondfl. Det var väl landshöfdingen sjelf det?
Karin. De kallan för baron, och så kan ni tänka, jag
såg en herre, som hade en nyckel, som hängde i knappen
bakpå ryggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
