Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■164
Svns ur den höga vagn de fina händefna sticka.
Fråga med skäl man bör, hvi än så länge krediten
Narras kan af en tofs och af den blänkande pliten.
Guld är dock guld min sann. Om magen får svälta och frysa,
Rygg och armar och lår dock ståtligt prunka och lysa.
Så ett gyllene fat med toma rätter sig visar,
Under det bonden i gräs sin fyllda bytta beprisar.
Men ren samlas allt mer på dammande vägar och stigar
Skaror af trängande folk. Den ena gäspar och bligar.
Der nu bugar sig en. Stålknappar bär han i rocken.
Västen af rödt kattun och pudret ryker i locken.
Käppen är hög och tjock med gyllne krökning i toppen;
Mannen är grann och fin: på strumpan synes dock stoppen.
Der uti svart flanell en sörjande enka spasserar,
Ser på en styrman ibland, som bredvid henne loverar.
Stundom hon gjuter en tår, men täcks dock artigt besvara
Hvad. den beckiga man med yfvig lugg hörs förklara,
Suckar och ser mot skyn, men faller i leende miner,
Jemkar i skuggan sig in, ty soln på tårarne skiner.
Der, med hatten bakfram och hand för ögonen, snubbar
Bort mot ett plank en dräng, än rystar på sig och skubbar
Grälar med en gardist om närmsta vägen till krogen,
Lofvar att ta sig ett rus och bli sin husbonde trogen.
Der en matrona fram på vägen ser man nu skynda.
Hvardan säljer hon frukt, nn går hon och leder sin hynda,
Bär konfekt i påsen på arm. Hvad kjorteln dock fräser!
Floret fladdrar i barm och kinden pöser och gäser.
Hon uti Skottgränd bor. Hvar söndag synes hon skina
Uppå paraden, grann, i trängseln sig klämma och pina;
Har en dotter så rar, som kan Fransyska som katten,
Sjunger som hinken sjelf, är lätt som flarnet på vatten,
Syr båd’ rosor och hus, och solar och stolar och djeknar,
Vet var Petersburg är, på himlen stjernorna räknar,
Kan förtälja i hast hur många flydda sekunder
Hon af lifvet har sett, och många dylika funder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
