Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■173
Sug, hvad Ur lifvet? Ett blad på en lilja:
Snart det kan falla för vindarnes flägt.
Och när det synes från kronan sig skilja,
Glömmes den tjusning dess fägring har väckt.
Strunt, strunt, m. m.
Här har jag kommit just till pass,
Att drifva med detta folket spass.
Ett bud jag nyss från maskarne fick,
När upp ur svarta mullen jag gick,
Att dem en herrlig qvällsvard bereda.
Fast ringa och små, ej någon de freda.
Tyst! der jag ser en dåsig matrona,
Så rödlett och stinn och bred öfver röna.
Hon lagom är att stoppas i jord,
Och sättas som rätt på maskarnes bord.
Hon lagar nu till en à la glace
Och breder ikring sig konfekt, ett lass.
Jag litet grand vill på henne andas,
Att blekhet, rätt med rodnad må blandas
På hennes kind. Åt sidan dess shawl
Jag lyfta vill, att vårvinden sval,
Må blåsa derin och kyla dess barm,
Att bröstet gör med magen allarm.
Der kommer en sprätt i nankin så rak.
Med den jag lyster ställa an sak.
Jag vill till flicka mig kläda om,
Och ropa: "fagra gosse, kom,
I gräset här vi skola nu svinga!
Du hoppar så lätt. Violerne klinga.
När klockan slår tolf på tornet i stån,
Vi träffas derborta i skogen på plan.
Der skall du af mig en brudkyss fä,
Och sofva på arm bland rosorna små."
Döden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
