Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■174
Der nalkas en prest. Sitt pastorat
Han tanker tillträda med pomp och stat,
I dag han går till Djurgårdens slätt
Att ta sig ett glas och äta sig mätt.
Hur länge hofvets trappor han nött,
Man slutligt vid springet blifvit trött.
Nu är han pastor, det ses på hans min.
Hvad vesten är skinande fager och fin,
Hvar sorglig rynka uppå hans röck
Försvunnen är, och glädjen hans lock
Har pudrat så grann. Nu går han der —
Skall jag med honom mig göra besvär?
Så ofta han smädat mitt rykte, mitt namn,
Och talat om döden och grafvens famn.
Välan! till kypare skall jag mig kläda
Och fram till disken med glaset träda,
l glaset jag lägger is och snö,
Och pastorn skall finna: allt kött hö.
Men se! der kommer en ängslig figur:
Kinden är bleknad och minen är sur;
I diket sin taskbok han kastat ner,
Han ständigt mot höjden tittar och ser.
Den karln vill hänga det märker jag grannt,
Och dertill minen passar galant.
En repstump hjelper ur verlden med fart,
En sådan jag snor åt honom snart;
Jag snurrar kring hjulet och spinner mitt blår,
Och repet är färdigt, förn qvarten förgår.
Landskapsmålning.
Der på balkongen ses den ståtliga gardesmusiken,
Pinnarne lyftat i höjd och ljudet bredes kring viken.
Der dricks merg i ben ur fraggande, skummande bålar,
Och för vårt konungahus de trognaste, hjertliga skålar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
