- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Tredje Delen. Dikter i dramatisk form m.m. /
233

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■233

i Peking, det vill säga, kunna obehindradt läsa titlarne på
alla der förekommande böcker!"

"Genom ofvannämnde andre bibliothekarie, som hade
den utmärkta godheten att föra mig omkring, underrättades
jag, att de lärda samfunden flyttat ut i det gröna. Först om
hösten och vintern återtaga de sina sessioner i en af
råd-husflyglarne, der äfven koncerter hållas. Jag kan således om
dem ej meddela något intressant."

"Men redan är mitt åkdon förspändt. Några ytterligare
uppgifter, ä’n de redan anförda, tillåter ej tiden. De som
jag framdeles hinner att samla, skola, volente deo, antingen
meddelas Tit. eller femtio år efter min död blifva bragta i
ljuset. De komma i sednare fallet att skickas till Upsala,
för att i en med fyra hänglås försedd jernkista förvaras. Med
estime har äran förblifva Tit.

Ödmjuke Tjenare."

Men, under det jag, likt de episke skalderne, kastat
läsaren midt in i händelsernas lopp, förglömmer jag att göra
honom bekant med den resande sjelf. Den sanna blygsamheten,
som är en så utmärkande dygd hos vår tids författare,
kräfver också denna gärd.

Med solen midt framför sig och den nyss lemnade
staden på ryggen, sitter vår man i den redan omförmälta
res-kärran. Från munnen utgår en lång, smal pump, instucken
i en rykande ångkittel, af en tums öppning. På hufvudet
dansar, likt locket öfver en sjudande gryta, en kupig mössa.
Framför de båda själens kikare hänga ett par glasögon, med
blå taftsgardiner, för att förbvta solstrålarnes besvärande
eldmassa till en ordentlig blåbärs-créme. Kroppen är lik en
medvurst, instoppad i skinnet af en tunn reskappa. Stundom
förändras denna scen, då öfver den åkande klädhängaren
utbreder sig en förnött röck af samma färg med de för herr
Ankarsvärd kasserade ryttarebyxor, försedd med en
sammetskrage, hvari tiden ristat sina bomärken. I skeppsdockan af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:59:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfcsamarb/3/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free