Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
Om jag, till exempel, pekar der åt vester och säger:
"Se en dufva!" så svarar du: "Är då detta någon ting så
ovanligt?" Visserligen icke; men om vi till tidsfördrif skulle
öfver henne anställa några reflexioner?
En dufva är någon ting blått. När naturen upptog en
stor lerklimp, lade den i sin degel och skapade oss deraf,
med alla våra skeppunds-tvngder om hjerta och hufvud, så
formade hon af den blå, klara luften en dufva. Derföre fick
dufvan vingar, för att visa sin frändskap med den lätta ethern,
liksom vi den tunga kroppen, för att framställa vår slägtskap
med jorden. Hon simmar igenom ethern; vi trampa oss, fot
för fot, fram i gruset och leran.
Ytterligare om dufvan. Se med hvad behag hon
trippar på marken, med hvad behag hon plockar sitt korn!
Ingen hofdam nyper ett äpple med sådant behag från
kunskapens träd, som en dufva kornet från axet. Huru lätt och
nätt och behändigt hon vänder sin nacke, och den släta,
bländande ryggen, och den lilla tofsen, och de små ögonen, och
de vackra vingarne! O, det är i sanning en allt för söt
fogel!
Skola vi nu från djur- öfvergå till växt-riket? Hvilken
blomma må vi välja, eller hvilket träd? Välan! en
blommande apel, — emedan jag just nu ser en sådan
framför mig.
Hvad sipporna om våren äro bland blomstren, är apeln
bland träden. Jag vet intet sådant, hvilket mera behagar
mitt öga, när lärkan hängt sig på luftens träd deruppe, än
detta. Hvilka söta blommor! Hvilka snöhvita eller halft
rosenröda hvalf att gå under! Det är, som små
englahufvuden hade satt sig fast vid grenarne. Hvilken vällukt! Och
när de falla, dessa blommor, hvilken tjusande kröningsbana
under stammarne!_ Det förekommer mig med apeln, som
hade en liten engelinna stigit ner och kysst alla grenar och
knoppar, som hade, efter hvarje kyss, en ros framsprungit
med rodnande läppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
