Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■245
Emellertid äro dock sommarens alla stora och små
representationer för det mesta slutade. Läsare! hvad rol har du
under tiden spelat? Har du ägt en älskares eller älskarinnas,
så har du troligen varit lycklig. Har du åter spelat en
Harpax, som gladt dig "åt prisernas stegrande, har du läst
din aftonbön endast vid klarpannan och räknat öfver huru
många riksdalar du skall vinna, — bedröfvelse öfver dig!
Din sommar har frodats blott i kassaräkningar. Siffrorna
hafva varit dina blommor. De skola en gäng bränna dig in
i hjertat, eller som svarta drömmar få vingar och flyga
omkring dig, när hösten klappar på din ruta och ugglan
sjunger din liksång på kroppåsen.
Men det mörknar allt mer. Naturen ikläder sig sitt
sorgeflor, och sommaren tar farväl från Norden.
Hösten är kommen. Hör stormarnes gny!
Svanen tar afsked och svalorna fly.
Blomman har bäddat i mossan sin graf;
Vågorna brusa på villande haf.
Necken mot klippan guldharpan slår;
Skogsbruden fäller sitt grönskande hår.
Solen är slocknad. Så mörkt blir på hed;
Regnbäckar gråta längs fjellarne ned.
Källan på knä står invid deras fot,
Och i sin urna tar tårarne mot.
Sommarn här nere har slutat sitt lopp;
Der uti stjernorna tindrar han opp.
Ack! förrn dess serlaglans sjunkit i haf,
Står kanske bäddad min snöhöljda graf.
O! så farväl då, du sommar i höjd!
Tack vare dig för hvart nöje, hvar fröjd;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
