Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
en Odalgumma, dock utan något samband med den
föregående. Hon är dessutom icke periodisk, och ämnar icke
lemna några sviter efter sig. Om likväl Tit., eller någon af
bokens läsare, skulle förmoda någon- frändskap (enligt giftermåls
balken) mellan "Odalmannen" och henne, eller ock tvertom
någon skilnad till säng och säte (enligt samma balk), så
försäkrar jag, att så ej förhåller sig. För öfrigt så länge de äro
barnlöst folk, lärer väl Tit., lika så väl som läsaren, nogsamt
inse deras paradisiska tillstånd, enär hvarken odalsöner eller
odaldöttrar ännu finnas i lifvet.
För att få sin gumma genomsedd, luttrad och förbättrad,
ernade författaren genom någon aktad riksdagsman, helst af
det hedervärda bondeståndet, få henne motionerad och derefter
remitterad till det högloflige ekonomi-och besvärs-utskottet, som
har med rikets tarfvor att beställa. Men motionstiden var
förfluten, och när gumman allraförst lopp af stapeln var det
redan ett qvarters tjock is på vattnet, snö på marken och en
allmän längtan att få från riksdagen skynda hem till de varma
spislarne och det nybryggda julölet. Hon nödgas sålunda helt
oputsad träda ut i det allmänna. Hennes bestämmelse är
också icke att blifva en riksgagnerska, en Kajsa Warg för
ekonomi och alla besvär; hon framställer sig i cn enfald utan
anspråk, för öfrigt stödjande sig på Tit. gynsamma förord. Hade
jag förtroende till gammalt astrologiskt skrock, skulle jag
tveka att låta henne träda fram, emedan hon just föddes i
gåstiden; men som jag icke straxt tror på dylikt, har ej detta
afskräckt mig från företaget.
Jag borde väl nu sluta min vördsamma dedikation; men
då jag föreställer mig Tit. vara, liksom alla andra, icke utan
ett slags nyfikenhet, har jag ansett för en kär pligt, att
lemna en liten beskrifning på, hur min Odalgumma ser ut.
Tit. torde då allraförst tillåta mig få berätta en liten
händelse , som sammanhänger med sjelfva frågan. För icke många år
sedan tilldrog sig i en viss småstad, altman supponerade, icke
utan skäl, besök af en mycket hög person. Genast uppstod hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
