Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
staden, såsom ea man, för att rusta sig till ett värdigt
emottagande af en så oväntad gast. Stadens honoratiores
samlades på rådstugan. Man snusade, man hostade, man
öfverlade. Stadens snickare, målare och smed tillkallades för att
höras i ämnet. Beslutet blef, att en äreport skulle uppresas
vid tullen, och rådhuset förses med en transparent,
föreställande gudinnan Svea, omgifven af de fyra riks-stånden. Det
första gick lätt för sig. Borgmästaren sjelf hade ett par
dugtiga timmerstockar på sin gård, och stadens bagare några tolfter
bräder. Kryddkrämaren tillsläppte papper och färg.
Apothe-karen oljan. Spiken skulle sammanskjutas af de öfrige. Man
grep sig genast an. Snickaren hyflade och snickrade, och
smeden slog utan betalning i spik. Stadens skönheter, under
anförande af borgmästarinnan, plockade, blommor och bröto löf,
och en poet, till profession informator, hemtades från en
herregård, till författande af verserna. Stadens källarmästare
bestod fritt vin. När äreporten var färdig gjorde någon den
reflexionen, att han möjligen kunde vara för trång, och att
den höga resande lätt kunde sätta sig fast deri. Nytt
bekymmer och nya öfverläggningar. Borgmästaren, drifven af
en lycklig ingifvelse, fann dock snart på råd. Han reste till
närmaste residensstad, lånade sig der den bredaste kalesch
som fanns, och med densamma reste han på prof tre gånger
in och ut genom äreporten. Allt lyckades förträffligt. Nu
återstod transparenten. En gudinna skulle målas; men huru
en sådan borde tecknas hade sig ingen bekant. Tegnérs Svea
var väl genom ryktet känd; men ingen hade den till hands.
I denna bekymmerfulla ställning tillgrep man den utvägen, att
anmoda något af stadens fruntimmer att sitta för målaren. Man
började med borgmästarinnan. Hon undanbad sig den äran.
Man gick hela raden utför. Samma resultat. Den hemliga
orsaken lärer varit denna, att den som lät sig måla, ej
sedermera, under festiviteten och den höga personens vistelse i
staden, kunde med anständighet och så länge transparenten
satt på rådhuset, visa sig i det allmänna, och i följd deraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
