- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Fjerde Delen. Prosaiska Uppsatser m.m. /
50

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

och icke heller ar ni sjelf, min herre, ett steg närmare det
före-satta målet. Ni röjer mycken theori; men ni har föga
praktik. Ni begriper ej att använda det allmänna för enskildta fall.
Ni kan skära till en röck; men förstår ej att sätta i en knapp.

Dessa tankar grepo som en brandvakts-sax om min
nacke. Det värsta var, att de voro sanna. Jag måste derföre
ännu ytterligare gripa mig an med en Göthisk kraftyttring,
samt erinra min okända om hennes ansvarighet, i fall hon
längre lät min beklagliga ställning fortfara. Och det
skedde. Jag affärdade ett bref till henne. Det börjades, som
alla kärleksbref, med det suckande: "Älskvärda," och slutades
med det lika ömt suckande: "Eder evigt tillgifne;" jemte
mellanslag af: "jag är nog lycklig eller rättare olycklig, att
älska er, ack! kanske utan hopp; var god och bränn upp detta
bref, när ni läst det, m. m. Min kärlek genomtågar alla
e-vigheters evighet, är öfver både skräddare och byxor
(Leopolds tid och rum)," o. s. v. Såsom ram omkring det hela
voro derjemte i brefvet framkastade några vinkar om min
namnsdags-gratulation, att nemligen jag och ingen annan
vore den, som begagnat onsdagsbladet såsom en afledare för
min elektriska versådra.

Budet, en gammal markatta, hoc est, en tolf års
trogen tjenarinna, aftroppade med den dyrbara bekännelsen i
handen och återkom efter en stund med följande orakelsvar:
"Mamsellen har erhållit brefvet och har läst det med mycken
förnöjelse; men som hon veterligen hvarken sett eller
någonsin hört talas om herrn, kunde hon ej afgifva något svar.
Hon tackade emellertid för de vackra verserna."

Nu ser läsaren likaså väl som författaren, på hvilken
förskräcklig brant katastrofen står. Steget är taget,
kärleksförklaringen gjord; men på allt detta intet svar. Hur skall detta
slutas? Är flickan elak, så har hon nu det bästa tillfälle i
verlden, att drifva gyckel med en förryckt älskare. Yi vilja
hoppas det bästa. Hon är ju blott fjorton år. Här är
ungdom, här ar oskuld, här är deltagande, här är allt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:59:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfcsamarb/4/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free