- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Fjerde Delen. Prosaiska Uppsatser m.m. /
59

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

thé och supée, slädparti och maskeradbal eller någon present
af" Fransyska blommor, till kjortel-garnering för Herr Torngrens
nästa trettondedags-bal.

Yi väcktes ur vår förtrollning af fadern, som med en
käpp i handen höll på att göra anfall på krusbärsbuskarne, dem
han till höger och venster nedsablade; på hufvudet hade han
fått sig en gammal, trekantig hatt, hvari ban satt några
ak-lejor. Yi nalkades och han försäkrade, att Österrikarnes ena
flygel redan börjat vika och samtlige rytteriet tagit flykten.

— "Söta, bästa pappa lilla, gör ej illa åt mina buskar,"
sade Christine och klappade honom på hand. — "Nå, nå, mitt
barn, du vill komma och mäkla fred, märker jag; välan, arméen
må få hvila på valplatsen öfver natten, men i morgon skola
vi ytterligare förfölja fienden." Jag frågade henne, huru
länge hennes far haft denna sinnessjukdom; hon svarade: "redan
flera månader; men det lyckligaste är, att han intet gör
någon dermed illa. Merendels skrifver han dagarne igenom och
när han tröttnat dervid, går han ut i trädgården, samtalar
med sig sjelf eller ock, som nu, anfaller buskar och träd."

— Tiden var förfluten, skymningen inbröt och jag skyndade
mig att taga afsked, lofvade att helsa på med det första och
en handtryckning af min älskarinna förvissade mig att jag var
välkommen.

Den som vid min hemkomst allraförst undergick
granskning, var den arma törnrosen. Hon var ännu lika skön, som
när hon satt på sin gren, doftade ännu lika behagligt, som
för två timmar sedan. "Så är då mitt hjerta icke helt och
hållet förskjutet; jag har i denna blomma en säker borgen,
att jag är älskad tillbaka. O, du gudomliga törnros! dig skall
jag evigt förvara, och äfven när du vissnat, skall min kärlek
vara lika blomstrande, som du nu är för mitt öga!"

Dagen derpå klappade mitt bröst af en orolig längtan.
Gårdagens händelser föreföllo mig som en dröm, hvilken
fordrade bekräftelse. Yäl femton gånger hade jag satt fötterna
i rörelse, borstat hatten och i ordning satt tupéen; men hvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:59:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfcsamarb/4/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free