Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
slå det i golfvet, eller låta disciplarne få handskas dermed.
Jag torkade tårarne ur mina ögon; men nya framqvälde, då
jag tänkte: "hur många gånger skall väl denna visare löpa
kring, innan den åter pekar på en timma af sällhet för mig!"
Ändtligen, benägne läsare, hafva vi fått karlen utom tullen.
Afsked och famntag äro förbi. En resvagn, med sina fyra
hjul, rullar smått fram och kastar damm omkring sig. I den
sitta två figurer, den ena i ljus nankinsrock, hatt med grönt
vaxduks-öfverdrag, tobakspipa i venstra munngipan, gula
elg-skinnshandskar i bältet, tömmàrne i den venstra och en lång
piska i den högra handen. Tobakshvirflarne fladdra som grå
hårlockar kring den gröna hatten. Reskamraten åter i en
grå bonjour med en knapprad, venstra handen hvilande på
sätet och den högra mekaniskt nedfallen, sitter lutande och
ser ned på fotsacken, der ännu några daggperlor glindra.
Bak i vagnen ligga hoppande kappsäckar, och ett bylte med
bresilja uti. Ett stycke framföre löper en> hund med flåsande
gap, och jagar emellanåt ner gässen och svinen i dikena.
I en närbelägen skogsdunge höres göken. På en äng ser
man en hop slotterkarlar. Deras mjölk- och vattenflaskor,
jemte tröjor, hvila under en ek. Öfverst på en backe står
ett trädkors, såsom minne efter en olycklig resande, hvilken
der under en mörk natt kört ihjel sig. Här möter man en
vandrande gesäll, der en oxdrift. Här springer en ekorre
öfver vägen, och der sitter en skata på ryggen af en kalf.
Under tiden djup tystnad, endast afbruten af piskans klatsch
och den arma älskarens suckar!
Slutligen väcktes jag ur min dvala af ett: "pojke! har
du gråtit ut än? Var rask nu, ser du intet vi ha en grind
derborta?" — Jag blickade framför mig, hoppade ur och
skyndade att låta upp. Nu kom samtalet i gång. Min
förmyndare beskref hela mitt patron-folk från topp och till tå, dito
byggnaden, ängarne, gärdena, hvad fisk man fick ur sjön,
förmanade mig att hvarken för mycket krusa eller vara allt
Dahlgrens Saml Arb. IV. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
