Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
grader sprit i hjertat. Se här ett kort utkast öfver alla
omständigheter.
Hvad skall en stackars guvernant på landet företaga
sig i sin enslighet, isynnerhet der inga militärer, tjuguåriga
söner eller en rask patron finnes? Ej kan hon beständigt
sitta framför sykorgen och betrakta sina trådnystan; icke heller
oupphörligen se på månen, under skumrasket och
besparingsstunderna för de gref- och friherrliga Ijusstumparne? Ej
heller lemnar dagens sqvaller tillräcklig sysselsättning för
patronessans uppbyggelse och egen förkofran. På landet äro
tilldragelserna få och obetydliga. Visserligen skriftvexlar hon
med sina ungdomsbekanta, hon afskickar och mottager bref;
men äfven deri är möda och arbete. En förströelse tarfvas,
ett litet tröstefrö för hjertat. Hvad återstår? Ack! endast
att kasta sina nedlåtande blickar på en arm informator, som
står lika ensam och utsträcker armarne efter något deltagande
föremål. De befinna sig på hvar sin sida om tidens ström,
de stå der och sträcka och sträcka, och blicka och blicka.
Slutligen varseblifva de i den blanka tidsböljans spegel
hvarandras bilder och sträckningar. En liflig rörelse föregår i
själen. En mild purpur sprider sig på kinden. Bröstet haf—
ves, ögonen upplyftas, och hvad skåda de? Ett ömsesidigt
sträfvande till samma mål, en oupphörlig längtan till samma
bestämmelse. •
Armarne äro För korta att nå hvarandra. Hvad är att
göra? Endera af dem begifver sig nu ner i tidsströmmen,
under det den andra står med klappande hjerta på stranden
för att afbida utgången. Modigt bekämpas vågorna. Väl
synes stundom endast nacken eller nästippen; men framför
ögonen lyser en mild och upplifvande stjerna. Kring den
arbetande simmaren sjunga trogna genier. Nu nalkas han
till stranden. Hqn kan redan stå på botten. Ännu ett språng
och han hvilar i gudinnans armar, hvilken, under tusende
smekningar och kyssar, värmer honom i sitt sköte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
