Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
tränger ur ditt bröst, en tår ur mitt öga; min kind lutar
emot din, ännu ett ögnablick och en kyss beseglar vårt
eviga förbund. Berusad af dess himmelska sötma, svindlar det
för mina ögon; jag hör, jag ser icke mer; min sansning är
förlorad; baklänges stupar jag ned ur det högstammiga trädet.
Ett rop upphäfves, Mathilda är sjelf hardt nära att dåna;
dock, kärleken uppehåller henne på sina osynliga armar, och
jag, himmelska försyn, har fallit i en yfvig krusbärsbuske, éj
i ringaste måtto skadad. Förströdda ligga visserligen kring
gångarne bären; men kärleken har beseglat dagen med sirt
glans, och ringa blifver den fördubblade mödan mot den
lyckliga vinsten af det hela."
"Från detta ögonblick räknade jag min salighets begyns
nelse, från denna stund ett föryngradt lif. Hvarje morgon
besöker jag, med min tobakspipa, det kära stället. Fridsamt
hvirflar röken i den stilla luften. Ömniga glädjetårar fukta
mina kinder. Jag omfamnar den huldrika stam, som burit
den ljufvaste af alla bördor, som varit vittne till den sällaste
af alla minuter. Ofta hvilar jag under dess angenäma
skugga, under det jag plockar ett och annat bär från de
nedhängande grenarne, och när solen strålar mellan lofven, tror
jag mig ännu se min älskade Mathilda, som blickar ned på mig."
"Hvi är det mig ej förunnadt att lyckönska dig till
samma paradisiska tillstånd, till samma etherflygt? O! man vet
ej hvad kärlek är, förrän efter den första kyssen, denna skö-^
na elektriska gnista, som utspringer från kärlekens läppar.
Då först är rigeln undanskjuten frän sällhetens tempelport.
Jag bor i ett Edén. Jag har sol, jag har måne, jag har
sjustjernor, karlavagn och lyra; jag har allt, ty jag har henne.
Du kan aldrig föreställa dig, hur lugnt, hur spegelklart, hur
harmoniskt lifvet framflyter på kärlekens gudahaf; här
behöfves ingen åra, intet styre, ingen lots, intet segel, ingen
kompass, ingen pump, intet munnförråd, ingen barlast; allt går
af sig sjelft, allt framflyter af sig sjelft. Du kan tänka, jag
har upptecknat i min almanacha de lyckliga ögonblicken, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
