Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
granris. Man åt qvällsvard, satte sig att sy, såg hvart
ögonblick på klockan, snoppade ljusen, stack hvarann smått med
synålarne i ryggen och hade ledsamt. Ändtligen kom den
efterlängtade stunden. Klockan felade fem minuter i elfva.
Nu börjades processionen. — \ :o Hennes nåd, i en tunn
slängkappa, med öppningar hvarur hon kunde utträda armarne,
annars barhufvad, med krokkam, som satt på sned, samt med
sin nyckelknippa i handen. — 2:o Vid hennes venstra sida
patronen, i en brun frack, som hopkuäpptes öfver halfva
magen med ett dussin kamelgarns knappar, hvaraf den
nedersta hängde lös, en half tum nedom sin bestämda plats.
Vidare med orakad haka och en långhalsduk, hvilken lindades
tre hvarf om halsen, på det sätt att man slutligen fästade
den yttersta ändan med en nål baktill. Under lindningen
framför spegeln räckte han alltid ut tungan och böjde smått
på knäna. — 3:o De trenne fröknarne, med hvar sin
schaw-lett knuten om hufvudet och vandrande arm i arm, samt —
4:o Guvernanten och undertecknad. Hon i en nätt spens med
tvenne rader perlemoknappar satta på sned framtill,
föreställande liksom små ficklock, hvit kjortel, som föll tätt efter
lifvet, knarrande skor och en schawlett, hvilken hon under
promenaden ej hade tillknuten, utan höll halft fladdrande öfver
hufvudet. Undertecknad i en mörk bonjour, med de i första
kapitlet omtalade blankläders stöflarne, samt en gul väst.
Tjen-stefolket, hvilket äfven var nyfiket på förmörkelsen, hade på
gården uppstält en vattenså, för att derifrån betrakta
fenomenet; här tog min discipel sin plats bredvid hushållerskan.
Uppkomna på kammaren släcktes genast ljusen och
plaserin-gen tog sin början. Hennes nåd midt framför fönstret i
länstolen, bakom henne guvernanten och på sidorna fröknarne
och patron. Jag åtnöjde mig med att stå. En djup tystnad.
Allas ögon riktades uppåt. Nu nalkades den stora
katastrofen-Ett tunnt flor drog sig allt mer och mer öfver månens
anlete. Redan är han till hälften förmörkad. Nu kommer, en
sky, som sveper honom in i sitt täckelse. Allmän otålighet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
