Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
vulcn! Har ångfartyget gått sönder eller ligger det i
sjöbotten?"— "O, det ar mycket värre!" — "Värre? Himmel och
afgrund, har det då fpranjgit i luften?" — "Åh, det är ändå
sämre!" — "Herre, är ni förbannad! (ser sig omkring). Hvar
är min Julius?" — "Ack, han har gått förut." — "Hvarthän?
Till herrgården?" — "Till himla!" — "O min gud, hvad säger
ni, käril djefvul! Är ni galen, svara mig på stället, annars
slår jag ihjel erl Min Julius, är ni alldeles fördömd, är han
uppbränd, död? Är han dränkt? — "Nej, inte dränkt; men
drunknad. Ack, jag olyckliga fisk, jag syndens menniska,
och dock, herr grefve, rår jag ej derför. Han bar sjelf gått
i- «jjøa. O, jag är alldeles för olycklig. Jag har hvarken
ätit, drnckit eller gjort något annat på åtta dar. 01 o! o I
jag är alldeles söndersargad; ja, jag är sjelfva antikrist!"
Man föreställe sig. grefvens både harm, sorg dcb
förskräckelse vid denna nyhet. I en annan sinnesstämning hade han
troligen slagit båda benen af licentiaten, nu nedtryckte
honom smärtan så djupt att harmen förqväfdes. Under
promenaden hem berättade Bosander i korthet händelsens förtapp,
och-att unge grefven troligen i våda om natten omkommit i vattnet.
Kinkigare blef det atti framföra underrättelsen till mocTern, som
af natoren var mycket lättrörd. Dottern var lyckligtvis ej
bemöta; emedan hon> på några veckor, vistades hos en af
slägtiogarne på ett jernbruk. Ven saken tålde ej uppskof
och kunde ej döljas. Lisette hade redan från gården, der hon
var sysselsatt att upphänga kläder, varseblifvit sin älskade
Bosander och genast inberättat det för grefvinnan, somutkom, såg det
svarta floret, hörde några halfferutha ord om Jultus och den
farliga sjön, föll baklänges öfver en tvättbalja, och inbars
af-dånad i sängkammaren. Grefven och Bosander ingingo i
sälen. Dra förre utbrast i en bitter gråt, hvari den sednaré
instämde med ett högt tjutande. — "Ack! min enda son, mitt
allt", utropade grefven, "min Julius, du är då borta; jag får
aldrig se dig mer, all glädje är nu från mig bortryckt! Herr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
