Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Bosander, ni är ett sakramenska nöt, och om jag gjorde ratt
skulle jag smörja er. Ack, min vackra, min goda, min snälla
Julius! Det var ändå stor skada på dig. Herr Bosander, ni
är en sakramenska hundsvott, och gjorde jag rätt, så skulle
jag hänga er. Ack, min älskade Julius. O! jag kan bli
alldeles förtviflad, när jag tänker härpå! I sjöbotten är din
graf; i det kalla, förskräckliga vattnet Och det kallar jag
eftersyn af en informator. Nej, jag kan icke styra mig
längre, jag måste klappa upp er, herr Bosander!" — Bosander
begynte skrika, grefven kastade käppen i vrån och ingick till
sin fru. Nu utkom Lisette, och hvad var naturligare, än att
Bosander i hennes sköte utgöt allt sitt hjertas qval. Hon sökte
trösta honom med den försäkran, att herrskapet nog lugnade
sig. Hon hade för grefvinnan sökt framställa händelsen på sin
fördelaktigaste sida. — "Visserligen är hon mycket ond på dig,
och säger, att du aldrig skall komma för hennes ögon; men
vreden, liksom sorgen, hafva sin öfvergång. Man måste afvakta
tiden och gifva sig tillfreds; emellertid hoppas jag du står
fast vid din lofven om vår äkta förening." — "O, du
engla-rena," utbrast Bosander, "hur mycken tack är jag dig icke
skyldig; nu först inser jag tillfyllest den oskrymtade kärlek du
bär till mig. Hvilken välsignad balsam gjuter du ej på mitt
hjerta! Hvad mitt löfte vidkommer, så kan du vara
försäkrad, att jag står fast dervid. Men, lilla du, har du något
till mat åt mig?"—"Gack upp på din kammare," hviskade
Lisette, i det hon hörde någon komma, flög till fönstret och
gjorde sig ärende med att uppdraga rullgardinerna. Bosander
smög sig ut, var inom en minut uppe i sitt fordna rum,
hvilket nu, under hans frånvaro, blifvit förbytt till ett
torkningsställe för spenat och andra grönsaker.
Men solens skepp har .redan kastat ankar i
skogstopparne, grefven går af och an på golfvet, och ömsom svär och
ömsom gråter. Grefvinnan dricker fläderthé och ligger mellan
lakan. Kammarjungfrun, med knifven i munn, letar i skafferiet
Dahlgrens Saml. Arb. IV. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
